- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
556

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Sjöfartslagstiftning. Av E. Modig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556

X. SJÖPART.

skriftlig rapport till Kommerskollegium resp. närmaste konsul ävensom
sjöförklaring m. m.

Ända till senaste tid har kontrollen å fartygs sjövärdighet i allmänhet
endast utövats i denna form, d. v. s. varit av repressiv natur. Allenast för
passage-rareångfartjrg och utvandrarfartyg har i regel förekommit en preventiv kontroll
med avseende å sjövärdigheten. Från och med år 1915 har emellertid en
ny lagstiftning på området, grundad på den s. k.
Sjöfartssäkerhetskommit-téns år 1910 avgivna betänkande, trätt i kraft, varigenom införts en
ledande statskontroll med uppgift att öva tillsyn å efterlevnaden av vissa
på förhand i lag eller författning bestämda normer rörande fartygs
beskaffenhet och säkerhet, samtidigt som den repressiva kontrollen i vissa
avseenden utvecklats och fullständigats. Såsom organ för den preventiva
kontrollen fungera en central fartygsinspektion anknuten till Kommerskollegium
samt lokala inspektörer. Detaljerade föreskrifter rörande de
förutsättningar med avseende å byggnad, utrustning m. m., vilka fartyg i allmänhet
eller fartyg använda för vissa ändamål böra fylla, hava i sammanhang
härmed fastställts. Den nya lagstiftningen innebär bl. a. även, att
inspektionsorganen erhålla rätt att inom vissa gränser förbjuda nyttjandet av
fartyg, beträffande vilket förefinnes missförhållande av sådan beskaffenhet, att
nyttjandet är förenat med uppenbar livsfara för dem, som äro ombord.

En rätt för besättningen, som verkar i syfte att betrygga användandet av
sjövärdiga fartyg, är den, att densamma äger erhålla entledigande, om
befälhavaren underlåter försätta fartyget i sjövärdigt skick, därest det icke är
i sådant skick för den resa, som därmed skall företagas, liksom det ock åligger
befälhavaren att till utrönande av sjövärdighet låta verkställa syn å fartyget,
när mer än halva antalet av besättningen därom gör framställning samt, därest
fartyget redan är lastat, styrman eller maskinist deltager i framställningen.

I detta samband bör nämnas, att vid sjöförklarings upptagande två
sakkunniga män hava att gå rådstuvurätt till handa och att i fall, då särskild
fackkunskap erfordras, även en tredje sakkunnig kan tillkallas. Då fartyg
förolyckats eller övergivits eller avsevärd skada uppkommit genom dess
grund-stötning eller sammanstötning med annat fartyg eller vissa andra fall
inträffat, skall rätten i sammanhang med sjöförklaringen verkställa sjöförhör,
varvid rätten skall söka åstadkomma fullständig utredning angående
orsakerna till olyckan.

Vad angår rederiets skyldigheter mot befälhavare och besättning, då dessa
lämna sin tjänst på grund av särskilda i sjölagen angivna omständigheter, äro
dessa skyldigheter i lagen reglerade. Hemförskaffning av befälhavare och
sjöman i det fall, att de lämnat sin tjänst å utrikes ort till följd av fartygets
förolyckande, kondemnation eller uppbringning såsom god pris under krig,
bekostas av statsmedel.

Sjölagen reglerar vidare förhållandet mellan befraktare, bortfraktare och
lastemottagare, såsom: slutande av certeparti, eller avtal angående fraktande
av gods; beräkningen av liggedagar, eller tid för avvaktan på
godsets mottagande eller avlämnande; rättsförhållandet mellan bortfraktaren
och lastemottagaren enligt konosseuientet; upptagande av bodmerilån, eller
lån mot pantförskrivande av fartyg, frakt eller last. Den innehåller även
stadganden rörande haveri, skada vid ombordläggning, bärgarlön och sjöförsäkring
m. m. Nämnas bör, att de så kallade tysta förmånsrätterna, de egentliga
sjöfordringarna, vilka medföra panträtt i fartyg och frakt, berättiga till
betalning framför andra borgenärers fordran. Bland dessa sjöfordringar är
befälhavares och besättnings fordran å hyra, och preskriptionstiden för denna
fordran är ett år från den dag tjänsten upphörde, övriga fordringar preskriberas
inom tider, som för de olika slagen stadgas i allmän lag eller sjölag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:41:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free