Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Sjöfartslagstiftning. Av E. Modig - Avgifter av sjöfarten. Av E. Modig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
X. SJÖPART.
stadga för dispaschörer. Här bör ock erinras om den verksamhet för att
till-handagå sjöfartens och handelns idkare, vilken uppdragits åt de svenska
konsulerna. Enligt konsulatförordningen den 24 september 1906, fullständigad
genom konsulatinstruktionen av den 27 april 1908, hava konsulerna att efter
yttersta förmåga söka främja Sveriges bästa, särskilt i avseende å handel,
sjöfart, industri och andra näringar, och att lämna befälhavare och besättning
å svenskt handelsfartyg ävensom andra svenska sjöfarande de upplysningar
och det bistånd, vartill de i kraft av sitt ämbete äro i tillfälle.
Genom traktater med de flesta sjöfartsidkande nationer har Sverige
betingat sin sjöfart, under förbehåll av reciprocitet, behandling såsom mest
gynnad nations eller nationell behandling i utländska hamnar. Fraktfarten här
i riket (kustfart, cabotage) har dock upplåtits endast åt belgiska, brittiska,
danska, italienska, nederländska samt tyska fartyg.
Avgifter av sjöfarten.
Enligt den svenska lagstiftningen utgå allmänna avgifter av sjöfarten, dels
i svenska hamnar av svenska och främmande fartyg, dels utrikes av svenska
fartyg. De beräknas i regeln efter fartygets avgiftspliktiga dräktighet. Denna
utrönes genom skeppsmätningen.
Före 1874 lades i Sverige till grund för mätningen den lastvikt fartyget
kunde bära, och för fartyget beräknades ett däremot svarande lästetal. Nämnda
år antogs här det redan förut av flertalet sjöfartsidkande nationer omfattade
Moorsomska systemet, varigenom fartygets rymd lades till grund för mätningen
och bestämde dess dräktighet uttryckt i registerton (1 reg.-ton = 2-83
kubikmeter — 100 eng. kubikfot). Den avgiftspliktiga dräktigheten erhålles genom att
från den totala avdraga rymden av vissa för befälhavare och besättning
samt fartygets framdrivande, navigering och manövrering avsedda rum.
Beträffande avdraget å ångfartyg £ör maskinrum och kollårar skiljer
man mellan den s. k. brittiska regeln, enligt vilken avdrages ett på
förhållandet mellan maskinrummets rymd och bruttodräktigheten beroende
procentiskt tal av den senare, och den s. k. tyska regeln, enligt vilken avdrages
den verkligen uppmätta rymden av maskinrummet och de fasta kollårarna.
De flesta sjöfarande nationer tillämpa vid ångfartygs mätning den brittiska
regeln. Även i Sverige infördes med förordningen av 1874 denna regel, men
redan 1880 övergick man till den tyska, som ännu användes, dock med
rättighet för ångfartyg att få dräktigheten uträknad även efter den brittiska regeln
och resultatet därav antecknat å ett appendix till mätbrevet. På senaste tiden
hava från flera håll yrkanden framkommit om en återgång till den brittiska
regeln, och av tillkallade sakkunnige har år 1911 framlagts förslag till den
revision av skeppsmätningsförfattningarna, som skulle betingas av ifrågasatt
övergång till sistnämnda regel.
Allmänna avgifter i svenska hamnar av svenska och främmande fartyg äro:
lastpenningar, lotspenningar, fyr- och båkavgifter, tonavgifter till
sjömanshusen samt hamnavgifter och grundpenningar.
Lastpenningarna, som 1877—85 utgjorde 14 öre för ton men varav år 1885
avskrevos 4 öre, utgöras till lika belopp av svenska och främmande fartyg, med
10 öre för ton enligt mätbrev. De betalas var gång vid inkommande från,
resp. utgående till utrikes ort. Gör ett fartyg flera resor under ett
kalenderår mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet
allenast första resan och vid förnyat inkommande endast när fartyget
innehar last och lossar större eller mindre del därav, varvid såsom barlastat anses
fartyg, vars last understiger en tiondel av dess avgiftspliktiga dräktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
