Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 6. Telefonväsendet. Inl. av E. Halling - Statens telefonväsende. Av E. Halling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statens telefonväsende.
621
genom ledningar av mindre längd anknutits till ledningarna mellan
huvudorterna, och sålunda har så småningom det nuvarande
rikstelefonnätet uppstått.
Genom det sätt, varpå riksnätet vuxit fram, kunde det emellertid icke
undvikas, att bestämmelser rörande avgifter, områden för fria samtal m. m.
blevo olika inom olika delar av landet. De skilda bolagen och
föreningarna betingade sig vid överlåtelsen av näten varierande villkor, och i
inånga av köpeavtalen ingingo bestämmelser med framtida giltighet.
Geografiska förhållanden och nätens konstruktion medförde ytterligare
olikheter. Med tiden vållades härav allt större olägenheter och många av
bestämmelserna tedde sig vid jämförelser mellan olika landsdelar som
svåra orättvisor. Dessa missförhållanden hava varit föremål för den
nuvarande Telegrafstyrelsens livliga uppmärksamhet, och styrelsens strävan
att åstadkomma likformighet och rättvisa ha resulterat däri, att under
Generaldirektör Herman Rydins ledning ett taxesystem efter enhetliga
principer blivit utarbetat. Sedan detta system i form av ett särskilt
telefonreglemente av den 29 november 1915 vunnit K. Maj:ts fastställelse,
har detsamma blivit gällande från och med den 1 januari 1916.
De viktigaste bestämmelserna enligt detta taxesystem äro följande. De av
telefonnätet berörda delarna av landet indelas i ett antal s. k. taxeområden.
Inom varje taxeområde äga abonnenterna utväxla samtal sinsemellan mot en
årlig abonnemangsavgift, som står i beroende av samtalsfrekvensen. Vid station,
där telegrafverket vidkännes kostnaderna för lokal och växling, erhålles sålunda
abonnemang med upptill 900 avgiftsfria samtal om året för 40 kr., upptill 2 500
samtal för 60 kr., upptill 5 000 samtal för 90 kr., och över 5 000 samtal för
120 kr. pr år. Vid station, där abonnenterna själva vidkännas nyssnämnda
kostnader, är samtalsantalet mellan abonnenterna vid stationen obegränsat, men
abonnemangsavgiften bestämmes efter antalet avgiftsfria samtal till abonnenter vid
andra stationer och varierar med samma belopp som nyss för resp. 600, 2 000,
4 000 och över 4 000 sådana samtal. Överstiger samtalens antal 10 000, är
abonnenten skyldig erlägga avgift för ytterligare ett abonnemang, om
Telegrafstyrelsen så påfordrar. Vid vissa mindre stationer förekomma abonnemang till
30 kr. med rätt till fria samtal med abonnenter vid den egna stationen enbart.
För samtal mellan olika taxeområden, s. k. rikssamtal, utgår i regel för varje
påbörjad tidsperiod om tre minuter en avgift, beräknad efter avståndet över land
mellan taxestationerna, d. v. s. telefonstationer med lämpligt läge inom
taxeområdena, en för varje område, vilka särskilt blivit för ändamålet bestämda.
För avstånd, som icke överstiger 45 km, är denna avgift............10 öre
» » » överstiger 45 km, men icke 90 km............20 »
» » » » 90 » » » 180 » ............30 »
» • * m » 180 » » » 270 » ............40 »
> » » » 270 » » » 450 » ............50 »
» » » » 450 » » » 540 » ............60 »
» * » » 540 » » » 630 » ............80 s
» » » » 630 » >> » 720 » ......100 »
» » » 720 » » » 810 » ......130 »
» » » » 810 km...............160 »
Avgifterna nedsättas för nattsamtal (mellan kl. 9 e. m. och kl. 7 f. m.) till resp.
10, 10, 20, 20, 30, 30, 40, 50, 60 och 80 öre. För samtal med företrädesrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
