Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 6. Telefonväsendet. Inl. av E. Halling - Statens telefonväsende. Av E. Halling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
xi. samfärdsmedel.
framför vanliga samtal, ilsamtal, utgår dubbel avgift, och för samtal med
företrädesrätt jämväl framför ilsamtal, s. k. blixtsamtal, utgår dessutom en
tilläggsavgift av 50 kr. pr samtal. Seriesamtal, d. v. s. på viss tid regelbundet
återkommande samtal, taxeras som ilsamtal, med undantag för presseriesamtal, för
vilka enkel samtalsavgift erlägges. Avgiften för förutbeställning av ett samtal
växlar allt efter samtalsavgiften från 10 till 40 öre pr samtal. För
samtalsadressats tillkallande genom budsändning utgår en avgift av i regel 20 öre. För
samtal från allmän samtalsapparat utgår även en tilläggsavgift av 10 öre.
För närvarande finnes telefonförbindelse mellan samtliga orter av någon
betydenhet i riket, och samtal kunna äga rum mellan vilka som helst av de
medelst dubbelledningar till nätet anknutna stationerna, således på avstånd av över
2 000 km.
I tekniskt hänseende kan rikstelefonnätet uppvisa en särdeles vacker utveckling,
såväl ifråga om nätbyggnad som ifråga om stationsinredningar och
apparatkonstruktioner. Tidigare än andra förvaltningar, redan från och med år 1889, byggde
svenska Telegrafverket samtliga ledningar, även abonnenternas, dubbeltrådiga.
Från och med 1890-talets början ha å alla platser med större abonnentantal
lokal-lédningarna nedlagts i jorden i kablar framdragna i cementrör, ett byggnadssätt,
som först föreslagits av telefondirektören i Stockholm, C. A. Hultman, och
sedermera kommit till allt större användning inom nästan alla världens telefonnät.
Redan från början ha å alla stolplinjer av någon längd ledningarna upplagts efter
ett vetenskapligt utarbetat system till förhindrande av olika slag av störningar.
Sedan 1908 har efter beräkningar av professorn vid Tekniska högskolan (förut
vid Telegrafverket), H. Pleijel, ett flertal mellanortsledningar pupiniserats, d. v. s.
genom en av professor Pupin först använd metod på konstgjord väg försetts med
elektriska egenskaper, som möjliggöra å ena sidan ett tydligare överförande av
talet på långa ledningar, å andra sidan användande av ett billigare material (tråd
av mindre dimensioner) vid sådana ledningars byggande. Den sammanlagda
längden av Telegrafverkets pupiniserade blanka ledningar och kabelledningar var
vid 1914 års slut 39 784 km. Som ett allmännt omdöme torde kunna sägas,
att Sverige äger ett av de bäst byggda interurbannäten i världen.
En tillämpning av telefonteknikens framsteg utgöra de s. k. duplicerade
ledningarna eller anordningarna att på två ledningar samtidigt framföra tre samtal
utan att dessa störa varandra. Genom beräkningar och uppfinningar av prof.
Pleijel ha de inom rikstelefonnätet för detta ändamål använda apparaterna nått
en särdeles hög fullkomning; och sådana superponerade förbindelser, »phantom
lines», voro vid 1914 års slut i bruk till en längd av 11 386 km.
Två Telegrafverkets tjänstemän, överingenjören C. E. Egnér och föreståndaren
Tab. 142. liikstelcfonnätets utveckling, åren 1890—1914.
År Antal
centralen ch
växel-stationer Antal
telefonapparater Dubbeltrådiga telefonledningar km [-Bnkel-trådiga telefonledningar-] {+Bnkel- trådiga telefon- ledning- ar+} km Summa
telefonledningar km Telefonsamtal Inkomster kr. [-Abonnemangsavgiften-] {+Abonne- mangsav- giften+} i medeltal pr
apparats
mot
abonnemangsavgift! mot särskild avgift
1890 126 4 947 4 656 8123 12 779 8 156 856 128 737 440 258 87-99
1895 559 22 735 45 079’ 10 542 55 621 47 000 000 1 555 638 1 936 152 66-38
1900 1077 51998 105 466 6 520 111 986 131 261200 3 065 7001 3 988 553 54-96
1905 1380 81994 161928 4 468 166 396 224 177 000 6 842 1001 7 030 807 48-61
1910 1932 128 410 260 546 2 905 263 451 318 008 200 14 228 9001 12 016 695 48-56
1914 2 235 169 794 354 448 2 617 357 065 312 157 700 21 646 327 16 859 193 4893 1
1 Approximering. — 2 Anknytningsapparater medräknade i apparatantalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
