- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
674

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Översikt av näringslagstiftningen. Av J. Tjerneld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

674

xiii. översikt av näringslagstiftningen.

Ansökan därom ingives till K. Maj:ts befallningshavande och skall åtföljas
av betyg, att den sökande är myndig och äger god frejd, ävensom av vederhäftig
borgen eller annan säkerhet för utskylder till Staten och kommunen under tre
år. I ansökan uppgives den stad eller ort, där verksamheten skall idkas. K.
Maj:ts befallningshavande infordrar ytterligare upplysningar om den sökande, där
sådana finnas nödiga, och vederbörandes förklaringar samt insänder handlingarna
med eget yttrande till Finansdepartementet. Då fråga är om drivande av
masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturverk eller annan inrättning, som
avser tillgodogörande eller förädling av mineralrikets alster och ej är att anse
såsom hantverk, ingives ansökan till Kommerskollegium i stället för till K.
Maj:ts befallningshavande.

Tillstånd att idka handel eller annan näring innefattar även rätt att föra
varor mellan inrikes orter samt till och från utrikes ort. Däremot innefattar
tillståndet icke idkande av gårdfarihandel eller rätt att därvid användas såsom
biträde. leke heller medför tillståndet rätt att verkställa realisation eller att
därvid användas såsom biträde, utan att K. Maj:t, på grund av ingången
traktat, därtill giver lov; och sådant lov sökes på samma sätt som handels- eller
näringsrättighet. Däremot får utlänning reda i skepp utan särskilt tillstånd, dock
att utlännings andel ej må sträckas över en tredjedel av fartygets dräktighet och
att han ej må vara huvudredare.

Utan särskilt tillstånd får utlänning ock påmönstras svenskt fartyg, dock att,
vid påmönstring här i riket, besättningen ej får till större andel än en fjärdedel
bestå av utlänningar. Befälhavare eller styrman får utlänning ej vara. Under
pågående sillfiske vid Bohusläns kuster får utlänning efter allenast anmälan hos
länsstyrelsen eller kronobetjänt eller magistrat idka uppköp av fisk för utförsel,
dock utan rätt till annan förädling därav, än som erfordras för dess bevarande
under transporten såsom färsk.

Utlänning får endast med K. Maj:ts tillstånd vara medlem av styrelsen
för svenskt aktiebolag och registrerad förening. Ej heller må utlänning vara
delägare i bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag. På grund av föreskrift i
bolagsordning få ej heller utlänningar förvärva aktier i vissa järnvägsaktiebolag.

Utlänning äger icke giva offentlig föreställning eller medverka vid dylik utan
efter tillstånd, som efter ansökan meddelas av polismyndigheten högst för en tid
av tre månader för varje gång. Förutsättning för erhållande av dylikt tillstånd
är bland annat att hava erlagt den bevillningsavgift, som på grund av förut
meddelat tillstånd bort vara erlagd.

Hinder möter ej för utlänning att vara prokurist eller firmatecknare för
aktiebolag och registrerad förening.

Rätten för främmande nationers fartyg att här idka fraktfart är beroende av •
särskilt medgivande i traktat.

Då det fordrats säkerhet för utlännings utskylder till stat och kommun under
viss tid, följer därav, att utlänning, som vill efter den tidens utgång fortfarande
begagna sig av det honom meddelade tillståndet, har att dessförinnan förnya
säkerheten. För varje gång ställes ny säkerhet under en tid av tre år, och
ingives den till K. Maj:ts befallningshavande.

Norska undersåtar voro under föreningen med Norge i viktiga avseenden
likställda med svenska undersåtar. Dessa företrädesrättigheter upphörde emellertid
efter unionens upplösning 1005, men författningarna härom hade icke retroaktiv
verkan, varför norrmän, som på sin tid behörigen förvärvat rätten att besitta
fast egendom här i landet, att driva näring, med flera rättigheter, fortfarande
bibehållas vid desamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free