Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Översikt av näringslagstiftningen. Av J. Tjerneld - Patent. Av Nils Rahm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mått, mål och vikt. — patent.
675
Mått, mål och vikt.
Sveriges urgamla, mångskiftande mått- och viktsystem, om vars
reglering alltifrån Gustav III:s dagar flera olika förslag varit å bane,
unifiera-des och omgestaltades med sträng tillämpning av decimalsystemet år 1855.
De härvid påbjudna nya måtten hunno dock aldrig tränga fullt igenom,
förrän de ånyo avlöstes genom antagandet av metersystemet, vilket skedde
vid 1876 års riksdag.
Obligatoriskt tillämpas metersystemet först från och med år 1889. Redaa
1869 hade detsamma blivit antaget för medicinskt bruk och vid postverket 1873..
Vid tullen och järnvägstrafiken infördes metersystemet år 1881.
Nu gällande förordning om mått och vikt är av den 9 oktober 1885. Vid
handel eller eljest, då varor skola avlämnas eller mottagas efter mått eller vikt,
må icke nyttjas andra redskap för mätning eller vägning än de, som här i riket
blivit justerade. För justeringen är riket indelat i 53 justeringsdistrikt, med
var sin justeringskontrollör samt lagligen förordnade justerare. Överinseendet
utövas av Mynt- och justeringsverket, som ensamt justerar s. k. precisionsinstrument.
Sverige sänder ombud till den år 1875 inrättade Internationella byrån för
mått och vikt, som har sitt säte i Paris. Densamma har till uppgift att förse
stater, som antagit metersystemet, med »rikslikare», ävensom att fastställa vissa
tekniska detaljer för ernående av full likformighet.
Patent.
Ursprunget till patentväsendet ban i Sverige, liksom i flera andra länder,
sökas i de privilegiet exclusiva, vilka Regeringen i äldre tider meddelade
såsom belöning och uppmuntran till den, som antingen själv gjort någon
uppfinning, vilken med fördel kunde användas i den inhemska industrien,
eller satt i gång en hantering, vilken förut icke praktiserats inom landet
Vid 1809 års riksdag väcktes motion om ordnande av privilegiimeddelandet
å uppfinningar, och den 28 april 1819 blev Sveriges första patentlag utfärdad,
ehuru den gamla benämningen iprivilegia exclusiva» i densamma bibehölls. Av
flera skäl, men kanske dock mest i följd av den i denna lag föreskrivna
förprövningen av uppfinningarnas nyhet och lämplighet, uppstod snart missnöje
med den nya privilegiiförordningen, och efter upprepade framställningar från
Riksdagens sida utfärdades ny författning i ämnet den 13 december 1834, i
vilken benämningen privilegium utbyttes mpt den nu brukliga benämningen
patent, vilka, enligt denna författning, meddelades utan förprövning av nyheten.
I såväl 1819 års som 1834 års svenska patentförordning förekom ett stadgande,
att därest klander icke anförts mot ett patent inom viss tid efter dess
meddelande, patentet sedermera ej kundo angripas. Denna bestämmelse, som
återfinnes i patentlagen för Tyska riket av år 1891, uteslöts ur den härefter
följande svenska patentförordningen, som utfärdades den 19 augusti 1856.
I den mån den industriella verksamheten i Sverige mot slutet av 1860-talet
och förra hälften av 1870-talet hastigt utvecklades och uppfinnarverksamheten i
större omfattning började anlita patentskyddet, framträdde bristerna skarpare i
det sätt, varpå patentväsendet blivit ordnat genom 1856 års förordning, och
önskningarna från industriens sida blevo allt bestämdare om ett verksammare
och efter de förändrade förhållandena moderniserat patentskydd. Efter grundliga
förarbeten blev slutligen ett förslag utarbetat, vilket antogs av Riksdagen år 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
