Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597) - "Stilleståndet 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
1592).1 Ståndpunkterna tycktes naturligtvis i början oförenliga;
ryssarna gjorde anspråk på både Kexholms län och Estland,
svenskarna åter på Jama, Koporje och Ivangorod. Den värsta
stötestenen var frågan om Kexholms afträdande, som ryssarna
i det längsta framställde som ett oeftergifligt villkor. De läto
sin vederpart hånfullt förstå, att de polska ständerna skulle veta
hindra Sigismund att vara Sverge till verksam hjälp. Då
svenskarna anspelade på tatarernas härtåg ända till Moskvas portar,
mottogo de till svar förebråelser, att konung Johan lämnat de
okristliga tatariska sändebuden »skänker och tribut». Under de
- långvariga trätorna saknades icke heller ryska påminnelser om den
tid, då Sverge som danskt lydland underhandlade endast med
ståthållaren i Novgorod. Till gengäld ville svenskarna på inga
villkor gifva tsaren titel af själf härskare, emedan detta innebure
en oerhörd och gudlös usurpation.2 Den 20 jan. 1593, efter
inlupen underrättelse om konung Johans död, kom det dock till
ett tvåårigt stillestånd, hvars bestämmelser inneburo en
nödtorftigt skyld kompromiss. Under påstående vapenhvila, som gällde
till 6 jan. 1595, skulle man 1 okt. 1593 öppna nya förhandlingar
för att afgöra den tvistiga frågan om »de fästningar, som konung
Johan undanhållit tsaren». De svenska ombuden hade helst
velat tala om endast e n fästning, det omstridda Kexholm, för
att betaga ryssarna möjligheten att ånyo framställa anspråk på
Narva och Estland. Men då den ryska formuleringen
genom-drefs, hade de vid förhandlingarna åtminstone sökt häfda
Sverges rätt att under sådana förhållanden också bringa sina
motsvarande anspråk på tal.8
Hertig Karl fann det betänkligt, att hvarken Kexholm eller
. Nyslott uttryckligen i traktaten nämndes bland de under
stilleståndstiden fridlysta områdena; han befarade därför ett
öfver-rumplingsförsök mot dessa fästningar.4 Jämte riksrådet aflät han
1 Om lokaliteten: Cordt, Die Verhandlungen des Waffenstillstandes
von Teusina 7393 (Verhandl. der gelehrt. estn. Gesellsch. zu Dorpat XVI), 98.
* Cordt a. a. 126 f., där intressanta konferensprotokoll äro tryckta. —
Jör. Boije och Gerh. Dönhoff till konung Johan, Wesenberg 30 nov. 1592.
Orig. Muscov.y Komiss. Göran Boije m. fl. Bref och händt.
8 Sverges Traktater V, 72 f. — Jör. Boije, Gerh. Dönhoff och Arv.
Eriksson till hertig Karl, Narva 24 jan. 1593. Orig., ib. (brefvet tryckt af
Cordt i Acta et commentationes Imp. Universitatis Jurievensis 1893, IV,
I4i f.).
4 Hertig Karl till Erik Larsson 15 mars 1593. HKReg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
