- Project Runeberg -  Sverge och Ryssland 1595-1611 /
8

(1907) [MARC] Author: Helge Almquist - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därför med Per Rasmusson en skrifvelse till tsaren med
förklaring, att man ansåge alla svenska besittningar, i Karelen och
annorstädes, såsom inbegripna i stilleståndet.[1] Efter fem
månader återvände budbäraren med tvenne svarsbref: ett från tsaren
till hertigen och ett från de moskovitiska bojarerna till det
svenska rådet. Man besvärade sig särskildt däröfver, att
rådet fördristat sig rikta en skrifvelse till tsaren; det borde
framgent hänvända sig allenast till bojarerna.[2] Hertigen borde
erinra sig, att ännu hans fader måst underhandla med
ståthållaren i Novgorod; ville Sverge försäkra sig om en beståndande
fred, borde det utan betänkande afstå alla eröfrade lifländska
och novgorodska städer.[3]

Emellertid hade tsaren icke försummat att i tid skicka
kommissarier till Ivangorod; i afvaktan på konungens ankomst
hade också hertigen och rådet utsett svenska ombud, ehuru
deras resa tills vidare uppsköts. De skulle i intet fall få afstå
Kexholm, utan hänskjuta denna fråga till konungen, som dock
på grund af sin ed svårligen kunde afstå något af landet; de
skulle klaga öfver tsarens skrifsätt och söka få handeln förlagd
från Ivangorod till Narva.[4] — Konungen synes visserligen, under
öfverläggningar med hertigen efter sin ankomst till Sverge, ha
förutsett nödvändigheten af Kexholms afträdande, men hertigen
yrkade i så fall på vederlag och på ständernas hörande.[5] Under förberedelserna till den svenska legationen hade emellertid
de ryska kommissarierna redan tröttnat på dröjsmålet och med


[1] Hertig Karl och riksrådet till tsaren, Upsala 20 mars 1593. HKReg.
— Originalet, bevaradt i Moskva, är underskrifvet af hertigen och tio riksråd;
det öfverlämnades 24 juli. Bantysj-Kamenskij IV, 132. — Beskickningen
omnämnes under förhandlingarna med Warkotsch i Moskva 1593. PamjDS I,
1313, 1402.
[2] Detta hade varit i öfverensstämmelse med den praxis, som utbildat sig
i de polsk-ryska förbindelserna. Bantysj-Kamenskij, Perepiska, passim. I dylika
etikettsfrågor kom de moskovitiska tsarernas »barbariska högfärd» tydligast till
synes; man kan till jämförelse erinra sig, att tsar Ivan år 1558 afvisade en
skrifvelse från den danske konungen, emedan denne vågat kalla honom
»broder». (RIBibl XVI, 37.)
[3] Ofullständ. och odat. latinsk öfversättning bland Muscov., Förhandl.,
Johan III:s och Sigismunds tid.
— Hert. till riksrådet 18 aug. 1593. HKReg.
Jfr Messenius, Scondia illustrata, VIII, 12.
[4] Hertig Karl till Arv. Eriksson 31 aug. 1593. Jämte denne utsågos
Jöran Boije, Hans Berndes och Hans Krank till underhandlare. — Hertigens och
rådets instruktion för dessa samma dag. HKReg.
[5] Hertig Karl till Sigismund 5 nov. 1593, ib.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sveroryss/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free