- Project Runeberg -  Sverge och Ryssland 1595-1611 /
10

(1907) [MARC] Author: Helge Almquist - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afvisande af hvarje ryskt försök att beteckna den som en tsarens
nådeakt eller att i någon måtto hänvisa konungen till
förhandlingar med en hans ståthållare.[1] Traktaten borde förklaras gälla
allenast för de båda potentaternas lifstid och vid enderas
frånfälle bekräftas på ett gränsmöte af de båda rikenas fullmäktige.
Men freden borde nu och sedan framgent vid hvarje tronskifte
bekräftas genom korskyssning icke blott af konungen och tsaren,
utan också af till myndig ålder komna furstar eller de båda rikenas
råd och förnämste män; konungen ville begära, att hertig Karl och
rådet sålunda bekräftade traktaten, därest på rysk sida det
samma skedde af Boris Godunov och bojarerna.[2] — Det är
uppenbart, att Sigismund med detta förslag främst önskade
binda Boris Godunov, den allsmäktige regenten och väntade
tronkräfvaren, vid fullt ansvar för traktaten, lika väl som den
sinnesslöe och barnlöse tsaren. Men han synes därjämte, väl
också med hänsyn till Polen, som ännu icke hade varaktig fred
med Ryssland, ha sökt skaffa möjlighet till en fördelaktigare
uppgörelse vid det väntade tronskiftet i Ryssland, och han
behöfde som tvenne rikens härskare icke frukta att därvid komma
till korta. Detta hans förslag om fredens bekräftande vid


[1] Jfr Hjärne, Svensk-ryska förhandlingar 1564—72, II f., 25. — Man
skulle vidare söka genomdrifva, »att fridzbrefwett uthseties på swenske och icke
på rydzske effter thenne dagh».
[2] Instruktionen finnes under 12 jan. 1594 i Sig. Reg. »Och på thett att
wy och wåre effterkommande måge ware på friden destemere och bättre
försäkrede, effter Storfursten ingen son haffwer, så skal Gudenou och hans Rådh
med the, som förnemste ähre achtede i Ryssland sampt medh Storfursten kysse
korsset der opå, såsom wy och wele begäre, att wår elskelige, käre
fadher-brodher, Högborne Furste Hertigh Carll etc. som nu till ålder och åhr kommen
ähr, och wårt elskelige Rickz Rådh skole göre thett samme. I like måtto skal
och her effter skee, så offte friden eller fördraget stadfästes skall, så att alle
the, som af thett(!) konunglige och furstlige stom(!) till ålder komne äre, när
friden stadfästas skal, i like måtto sampt medh Konungen kysse korsett. Wåre
sändebudh skole och icke tilstädie thenn oförnuft (om then them tilmodett
bliffwer), att Rydzerne skole förmäle om benådning, så framt och icke thett
samme skal ske opå thenne sidhe.» Att unionen med Polen kom i
betraktande vid instruktionens uppsättande, framgår af följande punkt: »Thenne
beswärlige artickel måste och utelåtes af gamble fridzbrefwen, att Swerigis rike
icke må göre Pålen eller storfurstendömet Littowen eller Lifland någon hielp
och undsättning.» (Se traktaterna af 1504, 1510, 1537, 1561 och 1564: Sverges
Traktater
III, 505, 563; IV, 184, 354, 377.) Slutligen föreslår konungen
hållandet af möten mellan de båda rikenas gränsmyndigheter för beifrande af brott
och öfvergrepp af gränsborna; en sådan bestämmelse inflöt sedermera i
Teusinatraktaten; den hade en förebild i polsk-ryska sedvänjor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sveroryss/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free