Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604) - Hertig Karl som Finlands herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
ska gränsfästningarna fruktade man, att han med ryska trupper
skulle söka eröfra Finland; krigsfolk och artilleri väntades till
Kexholm, trupprörelser förspordes samtidigt mellan Novgorod
och Koporje, gränsen hölls åtminstone tidvis spärrad.1 Men
tsaren var i stället upptagen af sina planer på Estland och
Lifland och tilltänkte säkerligen prins Gustaf en lifländsk
konungakrona, såsom tsar Ivan den danske prins Magnus. Han lät i
sin nye skyddslings namn uppsätta en skrifvelse till hertig Karl,
full af beröm öfver tsarens ädelmod och innehållande en
begäran, att hertigen skulle till prinsen afstå Estland, som redan
hotades af Sigismund; han skulle sedan själf eröfra Lifland och
samverka med hertigen till Sverges bästa. Prinsen sade sig
skrifvit till Sigismund och bedt denne inställa sina truppsändningar till
Estland, och han hade af tsaren utverkat, att intet krigsfolk finge
öfver ryskt område komma från Estland till Finland. 2 Den med
denna skrifvelse affardade budbäraren blef emellertid i Viborg
afvisad (dec. 1599).3 — Samtidigt hade tsaren skickat hemliga
agenter till Estland och Lifland för att knyta förbindelser och
insamla upplysningar om stämningen i landet. Lycksökare från
Riga och andra håll fingo fördelaktig tjänst hos tsaren mot löfte
att verka för hans syften.4
Hertig Karl hade emellertid funnit tiden vara inne att med
väpnad hand krossa det motstånd, som han städse rönt af
konungens anhängare i Finland, och därmed också skaffa sig
säker förbindelse med Ryssland. I midten af aug. landsteg han
nara Åbo. och i slutet af sept. hade han fått både denna stad
och Viborg i sitt våld; de undsättningstrupper, som konungen
låtit samla i Estland, hade på grund af den ryska
gränsspärrningen endast delvis kunnat till sjös föras öfver till Finland. 5
wex och någre tusend man, hwilke kallede honum konung Göstaf.» — Om
mottagandet för öfrigt: (Müllers) Sammlung russischer Geschichte V, 97 f;
Ka-ramzin XI, 18 f. och anm. 38, 39; Bussow, Rer. Ross. script. ext. 1,9 f.; PETREjusf
Regni muschovitici sciogràphia, II, 119 f.; Massa (Obolensky-Linde II, 56 f.);
Margeret, Estat de t Empire de Russie, 30. Jfr Hjärne {HT 1883) 262.
1 Gödik Finke till Arv. Eriksson, Nyslott 21 juli; Arv. Henriksson till Gödik
Finke, Viborg 26 och 30 juli. Kunskaper af 5 och 6 aug 1599. G. Finkes reg.
9 Brefvet är tryckt i utdrag hos Karamzin XI, 20 och not 42 efte.
en ofullständ. kopia i Utrikesministeriets arkiv i Moskva.
8 Rogberg 25.
4 Karamzin XI, 19 f. och not. 39—42. Schwartz, Beziehungen des
Zaren Boris Godunov zu Riga (Sitzungsber. d. Gesellsch. f. Gesch. una
Alterthumsk. der Ostseeprov. Russ lands 1897, 27 f.)
5 Yrjö-Koskinen 429 f., 448 f.
Almquist. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
