Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
öfverläggningar med hertigen. Denne påminde dem, att tsaren
i sina bref alltid lofvat hålla fast vid Teusinafreden och att han
själf icke blott hade samma föresats, utan till tsarens fromma
öfverlämnat Kexholm, innan råläggningen afslutats; finnarnas
öfvergrepp mot sändebuden hade han tillbörligen bestraffat.
Någon hjälp från tsarens sida förklarade han sig icke behöfva,
alldenstund han icke visste af några fiender; om polackerna ville
understödja sin konung mot Sverge, skulle det bekomma dem illa.
Begärde åter tsaren svensk hjälp, så vore hertigen beredd att
lämna sådan på vissa villkor.1 Ryssarna å sin sida kunde icke
erbjuda hertigen fördelar, som kunde uppväga deras oerhörda
anspråk på Narvas afträdande. Denna fästning var nu, liksom
Viborg, i hertigens våld, och tsarens hot att släppa konungens
trupper genom ryskt område till Finland var knappast längre
verkningsfullt. I stället synas de ryska sändebuden ha
föreslagit ett formligt anfallsförbund mot Polen, som från två håll skulle
så kraftigt ansättas, att både tsaren och hertigen skulle vinna
territoriell utvidgning eller, såsom det sedermera ofta upprepade
uttrycket lydde, »skaffa sig hvardera en ny kjortel.» Men medan
de som villkor för ett sådant förbund bestämdt fordrade
åtminstone Narva för tsarens räkning, visade de ingen benägenhet
att utlofva bestämda prestationer från hans sida i det
gemensamma företaget. Under sådana förhållanden kunde
underhandlingarna omöjligt leda till något resultat, och 21 dec. 1599
erhöllo sändebuden sitt afsked. Det officiella svar, som de
medförde till sin herre, innehöll därför en förklaring, att man icke
kunnat komma till enighet, ehuru hertigen erbjudit sin vänskap
till gengäld för tsarens. Han ville emellertid framdeles till denne
affärda en förnämlig beskickning, som kunde vidare underhandla
i dessa angelägenheter, men begärde dessförinnan besked, om
tsaren vore redo att med korskyssning bekräfta freden. 2
Munt-ligen hade emellertid hertigen låtit undfalla sig ett löfte att icke
afvisa tsarens anspråk på Narva, om denne betalade en lösen-
1 Att hertigens argument varit af denna art, framgår af hans
efterlämnade egenhändiga anteckningar om denna förhandling {Kungl, arkiv,
Hand-skriftsaml., Gustaf Vasa t. o. ni. Karl IX). De äro odaterade; en senare
anteckning har den felaktiga årsbestämningen 1608—160g.
9 Brefvet finnes, med datering 21 dec. 1599, i kopia af Axel
Oxenstiernas hand bland Muscov., Sv. regenters bref t. ryska tsarer samt dessutom
ib., Förhandl., fohan III.s och Sigismunds tid. En skrifvelse af samma
innehåll sändes kort efter med Måns Olofsson (i HKReg. under 2 jan. 1600,
men enligt Bantysj-Kamenskij IV, 136 daterad 5 jan. och öfverlämnad till
tsaren 30 mars). Jfr Messenius, Scondia illustr ata, VIII, 82 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
