Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604) - Påtänkt svensk beskickning till ryska gränsen 1600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
summa, hvars storlek hertigen skulle bestämma, och om han
själf ryckte i fält mot polackerna med en tillräckligt stor här.
Affattadt i denna försiktiga form, var ett sådant erbjudande
naturligtvis endast illusoriskt, men tsaren skulle länge åberopa det
som ett erkännande af de ryska anspråken pä Narva.
I febr. 1600, sedan ständerna samlats i Linköping, begärde
hertigen deras råd bland annat också angående tsarens
vänskapliga erbjudanden, i hvad mån han borde inlåta sig på dessa
och hvilka personer han skulle utse till sändebud. Ständerna
öfverlämnade åt hertigen att efter egen ompröfning afgöra båda
dessa frågor,1 men ehuru denne redan i febr. uppsatte ett
koncept till instruktion, synes han först i april ha gjort sitt val af
sändebud, och ej förrän i juni och juli anlände dessa till Narva. 2
Hertigen var då redan bestämd att själf öfvergå till Lifland,
och de instruktioner han fastställt, buro vittne om hans
själf-medvetna hållning mot ryska anspråk.
Sändebuden skulle först och främst vägra att begifva sig
till Moskva och fordra underhandlingarnas förläggande till
gränsen ; hertigen hade visserligen gifvit Sukin och Dmitriev
förhoppning i motsatt riktning, men han hade icke mottagit svar på
sin sista hänvändelse till tsaren 3 och hade dessutom att beklaga
sig öfver ryska öfvergrepp och stämplingar, som bragt honom
på andra tankar. Vojvoden på Ivangorod hade vid tvenne
tillfallen sökt öfverrumpla Narva, och ryssarna hade härbergerat
1 Hertig Karls punkter till ständerna bland Riksdagsacta och i HKReg.
(under 30 febr.). Det heter i prästerskapets svar: »Till dhet tridie: Efther
rydske sendebudz wärf och åstunder oss aldeles okunnige ähro, såsom och
alle andre muskowitiske handlinger, gambla eller nye (thet wy gerne
be-kenne) och wårt förstånd uthi sådanne höghe politische saker sigh icke widt
strecker, såsom icke heller wårt embethe så egentligenn widkommer, wethe
icke heller, hvilke personer theruthinnann bäste förfarenheten hafue och
för-denskuld till legationenn tiena kunne, derföre wele wy uthi all
underdånighet desse saker hafue hemstelt till H. F. N:des höghe betenkiande...»
Öfriga stånd svara på liknande sätt; borgarna framhålla med afseende på de
ryska sändebuden, att »oss endeles icke meningen uptäckt ähr, huad deres
store wärff och tilbudh warit haffue.»
2 De utsedda voro Karl Henriksson (Horn), ståthållare i Reval, Jöran
Klasson (Stiernskiöld), Johan Jöransson (Rosenhane) och sekreteraren Peder
Nilsson. Fullmakt under 1 aug. 1600 i HKReg.
8 Måns Olofsson hade visserligen i maj återkommit från Ryssland, men
endast medfört det beskedet, att tsaren väntade den utlofvade beskickningen
till Moskva. Måns Olofsson till Ax. Ryning och Jörg. Blank, Jönsälkä 5
maj 1600. Kop. Muscov., Förhandl., Johan III:s och Sigismunds tid. Hertig
Karl till tsar Boris 24 aug. 1600. HKReg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
