Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604) - Polsk beskickning i Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
ryska handeln på Estland.1 På svensk sida hade man svårt
att förklara ryssarnas diplomatiska obstruktion och tvetydiga
hållning. Man fäste ringa vikt vid de obestämda ryktena, att
tsaren skulle vara svårt sjuk eller rent af död.2 Det föreföll
däremot sannolikt, att han intrigerade med polackerna, som
af-färdat en beskickning till Moskva, och att han bakslugt afvaktade
den svensk-polska fejdens utveckling, innan han öppet fattade
parti. Trots de ryska anspråken på Narva och därmed
sammanhängande stämplingar trodde man icke, att tsaren skulle
vilja kasta sig i ett vidtutseende krig med hertigen. I sept.
förspordes visserligen tecken till ryska rustningar, men de
ansågos endast betyda, att adeln uppbådades för att möta den
polska beskickningen, och tycktes i hvarje fall mindre gälla
Sverge än Polen.3
Hertigen hade redan tidigt fått kännedom om att en
beskickning till tsaren blifvit besluten på riksdagen i Varsjava år
1600; i aug. trodde han den redan anländ till Moskva.4 Men
samtidigt kommo till Narva andra rykten, som förmälte, att tsaren
icke velat mottaga de polska sändebuden eller åtminstone satt dem
på svältkost. Ännu hugnesammare var det lika tvifvelaktiga
ryktet, att tsaren och ärkehertig Maximilian redan skulle vara i
samförstånd mot Sigismund, sin gemensamme vedersakare.6 —
I själfva verket anlände Leo Sapieha, Littauens kansler, med
sin lysande beskickning först 6 okt. till Moskva, mottagen med
vanlig pomp och ståt; prins Gustaf väckte därvid som åskådare
1 Peder Nilsson till Michel Olofsson, Narva 14, 25 sept., 1, 11, 22 okt.
1600. Orig. Bref t. Karl IX:s kansl. Hertig Karl till kommiss., Fellin 27
okt. HKReg.
2 Ax. Ryning till hertig Karl, Viborg 14 aug. 1600. Orig. Bref t.
hert. Karl. Hert. till kommiss., lägret vid Pernau 23 sept. HKReg. P.
Nilssons nyss cit. bref 11 okt.
8 P. Nilssons cit. bref 25 sept., 11, 22 okt. Det heter i brefvet af
II okt. på tal om tsarens afsikter: . . eller och att han medh Polacken
nogen soppe kokar eller och til att oppehålle all handell så wäl medh
Polackerne som medh oss, til dess han fåår see, hwem som winner, theit
min mening altydh hafwer warett och än ähr och kan stadfestes af nogres
berettelse. Ty her hafwe settet Rysser uthi staden, för än handelen blef
tilsluten, och drukett, hwilka hafwe talett sigh emellan och mente icke, att
werdinnen förstodh och ryske, att theres Storfurste lurede allene opå, huru
thet will aflöpe medh hertigh Carl; sedhen wille han sig ther efter rette;
han wille och haffwe eett stycke af Liflandh medh.»
4 Hertigens cit. bref till P. Nilsson 16 aug.
c Peder Nilssons cit. bref till hert. 12 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
