Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i
polackernas uppmärksamhet. Men tsaren dröjde sedan ända till
midten af nov., innan han gaf beskickningen audiens och lät
den frambära sitt ärende; som skäl för dröjsmålet utgafs tsarens
påstådda sjukdom, men i själfva verket afvaktade den illistige
Boris underrättelser från hertigen och det begynnande kriget
i Lifland.1 Sedan förhandlingarna ändtligen börjat, framlade
Sapieha ett märkligt projekt, som var afsedt att befästa freden
mellan Polen och Ryssland genom förberedandet af en
fullständig union. Båda staterna skulle föra gemensam
utrikespolitik, särskildt mot tatarerna och dela gemensamma eröfringar
enligt gamla rättsanspråk eller broderlig öfverenskommelse. De
skulle bygga en gemensam flotta och ha gemensamt mynt;
ryssar och polacker skulle i båda landen kunna förvärfva gods
och ämbeten. Om endera af de båda härskarna aflede barnlös,
skulle den andre äga anspråk att efterträda honom; som polsk
konung skulle tsaren residera två år i Polen och Littauen, det
tredje i Ryssland. Slutligen skulle naturligtvis Smolensk och
Severien förenas med republiken. — Tsaren mottog kallt och
misstroget detta konstrikt utarbetade unionsprojekt; han afvisade
allt tal om tronföljden, emedan sådana ting låge i Guds hand,
och frambar i stället sina anspråk på Lifland, som sedan
Jaros-lavs tid vore de ryska tsarernas arfvedel. Äfven på polsk sida
hade man knappast gjort sig några förhoppningar att vinna
erkännande åt förslaget, som kanske mest var afsedt att
undanskymma de påtagliga och nära liggande tvistefrågorna. Men
de långrandiga förhandlingarna fortsattes alltjämt, stundom
visserligen urartande till häftiga trätor.2
Under tiden hade hertigen insett, att fortsatt ordbyte med
vojvoden i Ivangorod var alldeles onyttigt; ville han underhandla
med tsaren, måste han bekväma sig att skicka sina ombud till
Moskva. Och detta kunde under alla omständigheter vara
gagneligt; om tsaren trots allt hade fientliga afsikter, kunde
man åtminstone draga ut på tiden och förekomma en plötslig
brytning.8 I början af dec. 1600 kallade hertigen därför sina
1 I början af okt. hade hertigen eröfrat Pernau. Rogberg 71.
* Om Sapiehas beskickning: Adelung, übersicht der Reisenden in
Russland II, 1 f.; Massa (Obolensky-Linde II, 59 f.); (Müllers) Sammlung
russischer Geschichte V, 130 f.; Karamzin XI, 21 f.; Soloviev II, 697 (med
förväxling i dater. af gamla och nya stilen); Waliszewski 76 f., jfr 217 f.;
PlERLING II, 371 f.
3 Hertig Karl till kommissarierna, Fellin 1 nov. 1600. HKReg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
