Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
la Gardie satte som villkor härför uppfyllandet af Sverges redan
förfallna ersättningskraf. Kexholm borde ändtligen öfverlämnas,
solden borde till fullo utbetalas, bestående fördrag borde
bekräftas, tills båda potentaterna genom fullmyndiga kommissarier
enat sig om den slutliga uppgörelsen. De svenska trupperna
borde dessutom icke äfventyras, innan man fatt vissa
underrättelser, att den nya undsättningshären kommit så långt in i
Ryssland, att en förening vore tänkbar.1 Tsaren hade icke lätt att
uppfylla den svenske fältherrens skäliga yrkanden. För att
skaffa penningar måste han sätta till sina enskilda klenoder;
Troitsaklostret underkastades en tung beskattning, ehuru
brödraskapets talman Palitsyn sökte inlägga sin gensaga.2
Kexholms hållning visade alltjämt tsarens vanmakt eller hemliga
obenägenhet att fullgöra sina förpliktelser. I slutet af mars 1610
sändes nya befallningar från tsaren till de moskovitiska
kommissarierna och de kexholmska myndigheterna att utan uppskof
verkställa stadens öfverlämnande. Med islossningens inträdande
i april förlorade de tredskande en länge brukad förevändning,
och de viborgska myndigheterna utsatte 1 maj till yttersta
termin. Ryssarna förde klagomål öfver att man antastat deras
budbärare och försummat att genom broars byggande
underlätta den blifvande stora utflyttningen.8 De såge sig nu
föranledda att invänta de lodjor, som tsaren skulle låta skicka från
Novgorod. Dessa förklaringar kunde icke väcka svenskarnas
förtroende, då man samtidigt fick underrättelse om pågående
värfningar och agitation bland länets allmoge. Man befarade,
att de tredskande skulle visa sina verkliga afsikter, sedan de
väl fatt påkallad förstärkning i stridskrafter från Ladoga, Jama
och Novgorod.4 Liksom underrättelserna från Kexholm måste
också intrigerna inom tsarens familj inverka på
underhandlingarna med De la Gardie. Tsar Vasilij och särskildt dennes
broder Dmitrij betraktade Skopin med utpräglad misstro. Furst
Dmitrij lade honom till last, att han på eget bevåg afträdt ryskt
land till Sverge och bortskänkt län åt det främmande krigsfolket.
1 Widekindi 168 f., /. u. 137 f.
* Palitsyn 223; Widekindi 172 f., /. u. 140 f.
8 Tönne Jöransson och Arv. Tönnesson till Pusjkin, ßezobrazov och
Dmitriev, Viborg 13 apr. 1610, kop.; memorial för Peter Plogman samma
dag, kop. Muscov., Kommiss. Tönne Göransson m. fl., Strödda handl.
4 Rysstolken And. Persson och Abr. Eriksson till Tönne Jöransson och
Arv. Tönnesson, Järvenpä 12 maj 1610, orig., ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
