Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Tsaren tog honom emellertid i försvar för denna beskyllning
och tillrättavisade sin broder på ett hårdhändt sätt.1 Denne
började med sin illa ansedda maka att stämpla mot Skopins
lif; det är möjligt, att De la Gardie fick kunskap härom och
varnade sin vapenbroder.2 Skopin undgick i hvaije fall icke
sitt öde; 23 april 1610 afled han hastigt, måhända förgiftad af
furst Dmitrij. Folkets misstankar vände sig i hvarje fall mot denne,
och massan hade så när stormat och rifvit ner hans boning.3
Tsar Vasilij hade i Skopin förlorat landvärnssakens organisatör
och populäraste ledare; tecken till affall började snart förspörjas
i dittills trogna landsändar. Samtidigt erhöllo Sjujskiernas
fiender i själfva Moskva en farlig förstärkning, då nämligen den
listige och försiktige »patriarken» Filaret, röfvartsarens förre
troman och därefter Vladislavs anhängare, fördes »befriad» från
Iosifov till hufvudstaden (maj 1610).4
Under intrycket af den förvärrade situationen försummade
icke De la Gardie att framhålla för de styrande i Sverge, hur
nödvändigt det vore, att stridskrafter alltid funnes redo vid
gränsen, om de rysk-polska förvecklingarna skulle taga en
hotande vändning.6 Tsaren afböjde visserligen sedan Tusjinos
upplösning hvaije ytterligare svensk hjälpsändning med de
besvärliga ersättningsyrkanden, som alltid måste åtfölja. Han
ansåg tydligen De la Gardies och Horns härar tillräckliga för att
med de inhemska stridskrafterna bjuda spetsen åt den ohjälpligt
försvagade röfvartsaren och den mot Smolensk maktlöse konung
Sigismund. Han drog sig till och med i det längsta, under
reaktionen mot Skopins politik, att köpa de svenska härarnas
fortsatta understöd genom nödvändiga eftergifter. Ännu i maj
1610 kunde han icke förmås till mer än en allmän och
intetsägande bekräftelse af Viborgsfördragets ömsesidiga
bestämmelser. I form af ett bref till Karl IX, tillkommet på De la Gardies
1 Widekindi 166 f., /. u. 136 f. troligen efter tillförlitliga svenska
källor. Sin följande skildring af Skopins kallande till slottet och tsarens
misstankar har Widekindi hämtat från Kobierzycki 184 f.
9 Novyj letopisets 114.
8 Widekindi 171, /. u. 139 f., — Ikonnikov 142, Soloviev II, 915 f.,
Kostomarov 11,336 f.; kritisk öfversikt hos Ilovajskij, not 18. Enligt en af
Ikonnikov cit. kronografnotis skulle De la Gardie vid Skopins bår ha
utbrustit: »Moskoviter! Icke blott i Ryssland, äfven i min herres länder skall
jag aldrig finna en sådan man.»
4 Platonov 440 f.
4 Widekindi 172, /. u. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
