Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Vasilij stödt sitt välde, och vägen till hans hufvudstad stod
inom kort öppen både för den segerrike polske hetmanen och
för kosackpretendenten. De mot tsaren oppositionella
bojarkretsarna, med Vas. Vas. Golitsyn och bröderna Ljapunov i spetsen,
kunde utnyttja den inträffade katastrofen till sin fördel.
Patriarken Filaret med sitt talrika klientel började med ny ifver
intrigera för sina polska tronföljdsplaner. Pretendenten i
Ka-luga hade börjat framrycka mot Moskva och lät genom sina
agenter direkt uppmana stadspöbeln till. uppror. Så förbereddes
det upplopp (17 juli 1610), som ledde till tsarens fängslande och
afsättning, trots den legitime patriarkens protester. Makten i
Moskva öfvertogs tills vidare af bojarrådet, bland hvilkets sju
medlemmar Feod. Iv. Mstislavskij blef den inflytelserikaste.
Tronföljdsintrigerna började omedelbart; Golitsyns kandidatur
framkallade afundsamma protester; Vladislav af Polen däremot
hade varit påtänkt redan i Tusjino och ägde stödet af den
segerrike hetmanens härstyrka.1
Dessa underrättelser måste ha den största betydelse för
den svenske fältherren. Det för honom mest oroande var
ryktet om Vladislavs utsikter. Den polska faran dök upp i
afskräckande skepelse, och papisterna tycktes nära att på allvar
snärja Ryssland i sina garn. Detta måste den svenske
fältherren söka afvärja, om icke annat genom enträgna råd och
1 Om tsar Vasilijs afsättning: Platonov 443 f.; Buturlin III, 192 f.;
Kostomarov II, 368 f., III, 1 f.; Ilovajskij 172 f.; Hirchüerg, Maryna, 218
f; Waliszewski 353 f. Widekindis framställning (s. 220 f., 231 f.; l.u. 181 f.,
188 f.) är hämtad från Kobierzycki 286 f. — Belysande för situationen äro de
rykten, som uppsnappades af en i Ryssland resande köpman från Narva och som
Ph. Scheding icke försummade att befordra vidare: »Aussage Clauwes
Gram-bouwen eines Burgers auss der Narue, der zwischen S. Jacobi undt Laurentii
Festtagen in Nouwgroden undt Nöeteborg gewesen den 16 Augusti in der
Narue wieder angekhommen ist», i af Scheding undertecknad nedskrift bland
Handl. rör. ryska kriget; jfr Schedings bref till Ped. Nilsson, Narva 14 (16?
aug. 1610, orig. Bref t. Karl IX:s kansl.) Det heter där efter berättelsen om
tsar Vasilijs afsättning, att ryssarna tvekade i valet mellan den polske konungens
son, en tatarisk prins och tre förnäma infödda herrar. Af dessa vore Vorotvnskij
den högbornaste och mäktigaste, Mstislavskij hade visat sig som en duktig
krigsman, och båda hade varit påtänkta vid tsarvalet år 1606. Den tredje vore
Galitsyn, »ein Mahn bey 40 Iharen, hat gleichermassen sich dapfer gehalten
wieder die Polen, ist aber nicht des Standes, auch nicht der Macht gleich
den andera beyden.» Det märkligaste i denna berättelse är talet om Ivan
Michajlovitj Vorotynskijs kandidatur såsom mest framträdande; denne
àr väl bekant som en af de regerande oligarkerna, men i de torftiga ryska
källorna nämnes han icke som tronpretendent. Se t.ex. Platonov 455, jfr 299.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
