Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Denna skrifvelse, som i mycket påminde om Karl IX:s
föregående förmaningsbref till de ryska ständerna, sprider ljus
öfver den svenska tronkandidaturens genesis. Denna tillkom
icke under de svenska vapnens glansperiod, genom något
triumfatoriskt maktspråk, utan framstod i en förtviflad situation som
enda utvägen att motarbeta den polske konungens dynastiska
planer. Den svenska härens upplösning omöjliggjorde ett
kraftigt och följdriktigt uppträdande från De la Gardies sida. Tsar
Vasilijs störtande hade tvungit honom att lämpa sin politik efter
helt ändrade förhållanden. Han måste inskränka sig till att
söka tillvarataga Sverges närmast liggande intressen, framför
allt att tilltvinga sig Kexholm. Hans rättmätiga besvär mot de
ryska gränsvojvoderna gåfvo honom dock samtidigt anledning
att icke helt släppa inblandningen i de rysk-polska
förvecklingarna. Man fick snart å svensk sida både i ord och handling
erfara, att den nya bojarregeringen tillhöll sina underhafvande
i Pskovs och Novgorods områden att icke visa sig undfallande
mot svenskarna, liksom den själf förmenade sig vara i stånd att
motstå polackernas lockelser och maktspråk.1
Efter att upprepade gånger ha erbjudit utväxling af de
ryska fångarna mot Boranov och hans följe, tågade De la
Gardie (i början af aug. 1610) närmare den svenska gränsen.
Från Novgorod gaf man honom förhoppning, att utväxlingen
skulle ske, så snart han komme till Spalzåns mynning. Alla
anstalter härför blefvo också vidtagna, men det ömsesidiga
misstroendet gjorde saken om intet.2 Spänningen ledde till öppen
utan underskrift, men besegladt af De la Gardie bland HandL rör. ryska
kriget. Brefvet, som är försedt med en kanslianteckning på ryska om
utställare och adressat, har förmodligen blifvit uppsnappadt af myndigheterna i
Novgorod och sedan med stadens kansli fallit i svenskarnas händer (jfr
Widekindi 360). Brefvet är dessutom jämte öfriga från denna tid registeradt i
De la Gardies kopiebok, Dorp. UB.
1 Klaus Grambows cit. berättelse 16 aug. 1610. »Die Kauffleute zu
Nougroden bekennen offentlich, dass die Stände in Muschou nicht allene an
sie, sondern auch an die zu Kexholm, zu Coporie, zu Jama, Aufdou undt
Iwanogorodt auss der Stadt Moschou Brieffe abgesendet mit ernstlicher
Er-mahnunge, sie solten sich weder dem schwedischen noch dem polnischen.
Kriegsuolck ergeben, sondern bey den Städten Muschou und Nougroden
standthaft halten, biss dass man sieht, welchem Herrn Godt dass grosse Landt
wolte gönnen.»
* UtväxUngen skulle ske i båtar på floden; intressanta detaljer i De la
Gardies bref till vojvoden i Novgorod, vid Kexholm 29 sept. 1610. Kop.
Dorp. UB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
