Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611) - Karl IX:s planer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
påminde, huru det gällde att enligt upprättade fördrag med alla
krafter stå emot polackerna, svenskars och ryssars gemensamma
fiender.1 Men när de tre städernas svar anlände, befanns det
väl innehålla vänskapsförsäkringar, men intet anbud om en dylik
ordnad samverkan. En hänvändelse från De la Gardie själf
medförde intet ytterligare resultat.8
Den svenske fältherren sökte i samförstånd med sin
kunglige herre utnyttja de politiska möjligheter, som erbjödo sig i
Ryssland ännu efter katastrofen vid Klusjino. De stundom
svårtydda budskapen från öster kommo visserligen försenade till
Stockholm, och de kungliga instruktionerna måste ofta lämpas
efter helt ändrade förhållanden.
Sigismunds anhängare hade i Klusjino sett ett andra
Kirk-holm, ett nytt Guds straff öfver den hatade usurpatorn, och
deras skadeglädje återljuder i den patriotiska polska
historieskrifningen. Denna låter Karl af Södermanland vid
underrättelsen om nederlaget bryta ut i vanvettigt raseri, slita sitt skägg
och förbanna himlen, mer förtviflad än Augustus, när Varus
förspillt hans legioner. Han förlorade sig visserligen icke i slö
misströstan, men däri låg endast ett uttryck för hans vilda
för-härdelse.8
Det är troligt att Karl IX icke bar olyckan med
jämnmod, och han dömde strängt öfver förräderiet;4 men han
uppgaf ingen af sina planer, och han ingrep beslutsamt till sina in-
1 Lor. Wagner till de Koporjeske, Euräpä 6 dec. i6io. Kop. Dorp.UB.
Ä De la Gardie till de Koporjeske, vid Kexholm io dec. 1610. Kop.
Dorp. UB.
• Kobierzycki 285.
4 Widekindi 230, /. u. 188 (påverkad af Kobierzycki.) —
Öfverlö-parna (Link, Qyarnheim och de öfriga) utropades i Stockholm som ärelösa
skälmar och förrädare {RR under 19 sept. 1610). Senare vände sig
konungen äfven till utländska potentater med anhållan, att de fältflyktige skulle
straffas, om de anträffades (se t. ex. memorial för Jak. Spens vid hans resa
till England 24 jan. 1611. RR och Angl.) Däremot lyssnade konungen
naturligtvis icke till dem, som kunde vilja gifva De la Gardie eller Ev. Horn
skulden för det skedda. Den senare relaterar i ett bref till fältherren (Kan-
kas 13 nov. 1610; orig., Dorp. UB) vissa från hans broder Henrik komna
nyheter och råder honom att resa till Sverge, särskildt »effter wi kunne
hafwe wenner, som äre oss farligare än wariar och biörnar, såsom iagh ded
utaf mångehånda squaller, som utsprydes och iagh igen fått weta, någsamt
kan förnimma, effter een hop letferdige spryde uth, at hwad man penninger
ej hade förhollit krigzfolcket, så hade denna olyckon aldrigh skeet, och förmene
såledess komma skulden in upå oss . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
