Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
ogiltig och kallade de trogna att befria hufvudstaden ur
kättarnas våld (dec. 1610).1 Han sattes under bevakning, men hans
maningar hade i de ryska landsortsstäderna gifvit nationalpartiet
mod att framträda och organisera sig. Där sutto sedan tsar
Vasilijs tid myndiga vojvoder, som icke höllos i styr af någon
polsk krigsmakt, men alltför länge plågats af polska rekvisitioner.
Städerna utbytte sinsemellan skrifvelser, i hvilka de styrkte
hvarandra till gemensam strid för den goda saken. I spetsen
för resningen trädde Prokopij Petr. Ljapunov, vojvod i Rjazan,
hvilket med sitt rika län var Moskvas kornbod. Till hans hjälp
ryckte uppbådade skaror från olika landsändar, Jaroslavl,
Vo-logda, Vladimir, Galitj, Kostroma, Nizjnij Novgprod. Kärnan i
dessa uppbåd utgjordes af tsar Vasilijs gamla trupper, som
under Skopin och Sjeremetiev bekämpat röfvartsaren i Tusjinö.
Men Ljapunov anknöt äfven förbindelser med dennes
efterlämnade bojarer och krigsfolk i Kaluga; det gemensamma intresset
mot Sigismund förmådde dessa att under furst Dmitrij Tim.
Trubetskoj ansluta sig till landtvärnet. Genom löften om
underhåll och hopp om byte lockades en stor del af pretendentens
förra kosackiska friskaror att följa deras föredöme, med
Zarut-skij och Andrej Prosovetskij som ledare. Landtvärnshären kom
sålunda att bestå af olika, inbördes fientliga element, något som
lätt kunde medföra ödesdigra följder.2 Äfven Sapieha drog
icke i betänkande att erbjuda landtvärnet sina tjänster, med
uttalad förhoppning, att en nyvald tsar skulle skänka honom och
hans ridderskap den skäliga lön, de så länge kräft. Han
fortsatte #dock sina underhandlingar med Sigismund, och dennes
eftergifter, i motsats till Ljapunovs misstrogna försiktighet, när-
1 Jakob Zadzik meddelar i ett bref till Laur. Gembicki (vid Smolensk,
8 jan. n. st. 1611, polskt orig. Extraneä) utdrag ur en skrifvelse från
Gon-siewski: »Om patriarken skrifver han, att denne, då han fått nyheten om
Dimitris död, offentligen höll ett tal: nu kunna vi lätt utrota dessa hedningar
och röfvare; om vi hålla samman, så skall snart ingen enda fiende finnas
kvar i landet. Han påminde därefter, att löftet om prinsen vore bedrägligt,
konungen själf ville tillskansa sig all makt och fördärfva religionen.»
* Om det första landtvärnets bildande: Platonov 487 f.; Kostomarov
III, 107 f.; Soloviev II, 971 f.; Ilovajskij 193 f. — Widekindis framställning
(s. 279, /. u. 221) är hämtad från Kobierzycki 370. — Jak. Zadzik till Laur.
Gembicki, vid Smolensk 30 jan. n. st. 1611. Orig. IZxtranea. Han
öfver-sänder till biskopen ett manifest från Ljapunov och yttrar aningsfullt: ». . .
z iego ostrosci snadnie sie baczic moze, quo res inclinent, y iako pr^tko od
tego brzegu, ktorego bliskie bely, odepchnac si£ moga.» — Stån. Kryski till
dens., vid Smolensk 8 febr. n. st. 1611. Orig., ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
