Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
ningen och de fångna svenskarna. Man frågade icke efter det
byte, som krigsfolket kunde vinna med en stormning; det vore
säkrast att låta ryssarna behålla någon egendom och i stället lita
till konungen i fråga om förtjänt belöning.1 Med stöd àf detta
rådslag medgaf Arv. Tönnesson, att de kapitulerande finge
medföra kyrkornas tillbehör, utom klockor, samt ryska
kanslihandlingar. Biskopen och prästerna samt vojvoderna skulle lika väl
som andra fi behålla sina tillhörigheter; äfven borgarne ägde
att medföra, hvad de kunde, därest de icke föredroge att
kvarstanna som svenska undersåtar; gods efterlämnadt af döde
etter rymlingar skulle däremot öfverlämnas till svenskarna.
Fästningens artilleri skulle kvarlämnas, men värdet af det, som
kunde vara tillkommet sedan 1597, kunde afräknas på
konungens oinlösta soldkraf.8 På sådana villkor afslöts kapitulationen
med ed och korskyssning, 2 mars 1611.8 Sedan stadsportarna
väl öppnats, blef det klart, att ryssarna för godt pris kommit
ur en ohållbar situation. Sjukdomen hade icke skonat mer än
ett hundratal af invånarna; 15c» lik blefvo under de närmaste
dagarna utförda. Af de fångna svenskarna fick man veta, att
ryssarna verkligen gjort förberedelser att spränga fästningen i
luften, om drägliga villkor ej medgifvits.4 Till ståthållare på den
nyförvärvade besittningen utsåg konungen Tönne Jöransson. 5
På ett annnat håll syntes en tid därefter vissa utsikter
öppna sig för Karl IX:s mångsidiga och smidiga politik. Ännu
i nov. 1610 hade han ansett röfvartsaren i Kaluga som sin
naturlige fiende, som ett verktyg för dunkla och farliga polska
intriger.6 Men under det fortsatta vänskapliga stilleståndet
mellan Sverges ståthållare i Narva och Dmitrijs befallningsmän
i det pskovska området hade det blifvit klart för konungen, att
1 Krigsbefälets rådslag 28 febr. 1611, undertecknadt af 16 personer, kop.
på samma ark som sist cit. aktstycke.
* Arv. Tönnessons och hans medförordnades cit. svar 28 febr.
8 Arv. Tönnessons cit. bref till Ped. Nilsson 20 mars. ». . . Dertil
swarede krigzbefhäledh så, som utaf copian af deres samtvckie är til att see;
derpå sedan den 2 Martij giordes kårsskysningh, att’befestningen Gud thess
loff ähr kommen h:te H. K. M:t tilhonde.» — Jfr Widekindi 274 (/. u. 217),
schaum E.
4 Arv. Tönnessons cit. bref till Ped. Nilsson 20 mars 1611. Jfr
Widekindi 277 (/. u. 219); uppgiften hos denne om stadens ursprungliga
invånarantal (3,000) vederlägges af Arv. Tönnessons siffra: 2,000.
5 Fullmakt under 30 mars 1611 i RR.
6 Se sid. 212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
