Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611) - De la Gardies uppbrott och marsch mot Novgorod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
kvittens af fruktan att längre behöfva sitta i tjuftornet på
Nöteborg. I fråga om de påstådda våldsdåden af svenskarna i
Kexholm hade dessa skäligare anledning till klagomål på rys>
sarna än omvändt.1 — I ett bref till Buturlin bemötte slutligen
fältherren dennes anmärkningar om hans verksamhet under tsar
Vasilij. Man borde å rysk sida bäst veta, hur otillfredsställande
härens besoldning varit och hvilken möda man haft att draga
folket med sig från Moskva. Efter Klusjinoslaget hade
fältherren tillskrifva tsaren och erbjudit honom ytterligare hjälp af
Sverges krona, men svaret hade dröjt, och Novgorod hade
hindrat hans ansträngningar. Skulden för hvad som händt låge
därför hos ryssarna själfva.8 — I Novgorod kunde man icke
nöja sig med detta besked, och Buturlin uppmanade fältherren
att icke vägra underhandla med honom, såsom det
moskovitiska landtvärnets fullmäktige, om fred och andra viktiga
angelägenheter. De la Gardie borde hålla sig stilla på sin
lägerplats, tills man kommit till uppgörelse, hvarefter han utan
uppskof borde lämna Ryssland. Fältherren svarade, att han icke
sett Buturlins fullmakt, liksom också de novgorodska
kommissarierna endast varit försedda med »en liten tänkesedel». Vid
så viktiga ärenden som de å bane bragta gällde det emellertid
att äga otvetydiga fullmakter, och De la Gardie måste kräfva
starka garantier i ord och handling af samtliga ryska ständer.
Han såge sig därför föranlåten att nu rycka närmare Novgorod
och funne det onödigt att vidare inlåta sig på Buturlins åter
upprepade beskyllningar.8
De la Gardie hade i själfva verket intet skäl att uppskjuta
sitt tåg mot Novgorod, sedan sommarens inbrott förbättrat
vägarna; 28 maj 1611 hade han brutit upp från Soltso. Evert
Horn hade kort förut sändts till finska gränsen för att mottaga
förstärkningar och söka ordna tillförseln, som alltjämt mötte
1 De la Gardie till Odojevskij, Soltso 13 maj 1611. Kop. Dorp. UB.
8 Dens. till Buturlin, Soltso 14 maj 1611. Kop., ib.
3 Dens. till dens. 1 juni 1611. Kop., ib. »Derföre kan iagh mykit
mindre förlathe migh opå dhe Nougordskes och dine utskickades slätte
löffte och tilseyelse, medh mindre samptlige Rysche Ständerne, som
ännu beholne äre, wärde sådant desto starkare både medh ordh och
sielffwe gärningen bekräfftigendes.» Om Buturlins beskyllningar heter det:
»... achtar iagh onödigt widlyfftigen och yttermhere nu dherom repetere,
aldenstundh I Nougordsche effter idher förre bruk siunge altydh idher gamble
wysse, uthan besluter thet härmedh, att dhe beskylninger man androm icke
öfuertvge kan, må han (!) i sin egen barm medh skammen sticka.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
