Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Det svenska väldets befästande i det novgorodska Ryssland. Expeditionen mot Pskov. Det första landtvärnets upplösning och Karl IX:s död. (Aug. 1611—dec. 1611.) - hans angrepp mot Gdov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
hindras af vissa förvecklingar mellan armébefälet och
landtre-geringen. Horn anhöll hos Philip Scheding om nödig
förstärkning med artilleri och annat tillbehör för belägringen, men
den myndige ståthållaren i Narva tänkte i första rummet
på sin egen fästnings säkerhet och vägrade att lämna
någon hjälp.1 Krigsbefälet vid Gdov fann sig då föranlåtet
att uppsätta en protest, i hvilken det icke blott yrkade på
undsättning med krigsförnödenheter, utan också anhöll att
till sin besoldning fa en del af i Narva befintliga ryska
handelsvaror. Samtidigt antyddes, att man i Narva tycktes vara
månare om den falske Dmitrijs intressen än om den svenske
konungens, eftersom man i all vänskap bedref handel med
Ivangorod, men vägrade hjälp mot Gdov. — Philip Scheding och
krigsbefälet i Narva svarade på denna framställning, att
befintliga förråd väl behöfdes i staden; man hade kunnat afstå dem
allenast mot säkerhet, att krigsfolket vid Gdov skulle kunna
återtaga Narva, om detta fölle i fiendens händer. Som
emellertid enligt flyende soldaters utsago mången krigare vid Gdov
knappt ägde krut till ett enda skott, ville man likväl afstå en
del af det ringa ammunitionsförrådet. Det vore i hvarje fall
förvånande, att icke Horns här medtagit tillräckligt med
krigsförnödenheter från Novgorod, då den dragit att eröfra två så starka
fästningar som Pskov och Gdov. När nu detta företag hade
misslyckats, tycktes man vilja kasta skulden på ståthållare och
krigsbefäl i Narva. Hvad soldkrafven anginge, vore det omöjligt
att utan konungens befallning lägga beslag på det ryska godset
i Narva. Konungen hade på ryssarnas begäran tillåtit fri
handel på Estlands gräns; det funnes lika mycket svenskt gods i
Ivangorod som ryskt i Narva. Vid eventuellt beslagtagande
borde för öfrigt det troget tjänande krigsfolket i Narva komma
i åtanke främst bland kronans fordringsägare.2
1 Ph. Scheding och krigsbefälet i Narva till krigsbefälet vid Gdov, Narva
4 nov. i6ii. Orig. på tyska, fuktskadadt, Dorp. UB. — De la Gardie till
Gustaf Adolf, Novgorod 30 dec. 1611. Orig., ib.: » ... och hade wyAugdo
wiserligen, ehuru om Pleskou gått hadhe, kunet twinge och mechtige bleffwitt,
om öffwersten Ewert Horn hadhe fhåt eet par stycker och dertill krut och
lodh, när han i hösters hooss Philipp Skedingk i Narwen war. Men hann
wille ingen bistondh derutinnan göre, oansedt han dertill godh rådh och empne
hade...» Samtidigt tadlas Scheding för att ha visat de Ivangorodske, Dmitrijs
anhängare, alltför stor eftergifvenhet. — Jfr Widekindi 381 f., 414 f.; 1. u. 310,
335____{Gustaf Adolfs historia 28).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
