- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
148

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hh - halma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

halma/hand

halma muutm., mäng halma (reis ümber
maailma).

halo —n,—r astr. halo, rõngas Päikese v. Kuu
ümber.

hals —en,—ar 1. kael; kurk(—rgu). 2. kaelus. 3.
mer. halss, med gråten i h-en nutt kurgus,
med andan i h-en hing rinnus kinni, med full
h. täiest kõrist, ge h. karjuma, röökima,
skaffa ngn ngt på h-en kellelegi midagi kaela
veeretama, h. över huvud ülepeakaela, skjortan
är för trång i h-en särgikrae on liiga kitsas.
—a1 tr. 1 .fam. pudelist jooma. 2. mer.
halssi-ma. —band 1. kaelakee. 2. kaelarihm.
—brytande adj. part. kaelamurdev, väga
hädaohtlik. —bränna —n kõrvetis. —duk
kaelarätt. —fluss angiin, kurgupõletik. —grop
kur-guauk, hjärtat i h-en süda saapasääres.
—hugga4 tr. pead maha raiuma, —huggning
pea maharaiumine, —kedja kaelakee. —krås
kroogetega kaelarätt, —kõrtel anat.
kaela-nääre. —starrig adj. kangekaelne, isemeelne,
jonnakas. —starrighet —en kangekaelsus,
isemeelsus, jonnakus, —åkomma kurguhaigus.

hälst|er —ret,= röst. —ra1 tr. röstima, röstil
küpsetama.

halt —en 1. sisaldus. 2. väärtus, kvaliteet; sisu.
—full adj., fig. sisukas, väärtuslik, —lös adj.
sisutu, väärtusetu, tähtsusetu.

^alt 1. — en,—er (uppehåll) peatus. 2. interj. pea!
seis!

2halt adj. (lytt) lonkav, luukav. —a1 intr.
lonkama, luukama, —het —en lombakus.

halv adj. pool; poolik, h-t pooleldi, pooliti;
poolikult; pooleks, h-t on h-t peaaegu, umbkaudu,
h-t år pool aastat, h-t på skämt
poolnaljata-des, pooleldi naljatades, flaggan på h. stång
lipp pooles vardas, gå för h. maskin poole
jõuga käima. —|a —an,—or 1. poolpudel. 2.
pool. —annan adj. poolteist, —apa zool.
pool-ahv. —automatisk adj. poolautomaatne,
—bildad adj. part. poolharitud, —bildning
poolharidus. —blod segavereline. —bro(de)r
poolvend, —butelj poolpudel, —cirkel
poolring. —cirkelformig adj. poolringikujuline.
—dager hämarus, videvik, —dagsarbete
poo-lepäevatöö. —dragen adj. part., säg inte ett
halvdraget ord fig. ära hinga sellest sõnagi,
—dunkel hämarus, poolpimedus. —däck mer.
ahtritekk, tagatekk. —död adj. poolsurnud.
—era1 tr. poolitama, pooleks jagama,
—fabrikat poolfabrikaat, pooltoode, —fransk adj.,
h-t band poolnahkköide. —full adj. 1.
pooleldi täis. 2. pooljoobnud. —gräs bot.
lõikheina-lised. —gud pooljumal. —het —en poolikus,
—hög adj. 1. poolkõrge. 2. poolvali, poole
häälega, —klot poolkera. —kväden adj. part.,
fig., förstå h. visa poolest lausest aru saama.

—måne poolkuu, —naken adj. poolalasti,
—paljas, —rund adj. poolümmargune,
—slummer poolärkvel olek, kerge uni,
tukastus. —sluten adj. part. pooleldi suletud,
—strumpa sokk (—ki). —sula 1. pooltald. 2.1
tr. pooltaldu panema, —syster poolõde, —tid
poolaeg, —timme pooltund, —tumsspik pl.
pooletollised naelad, —tunna pooltünder.
—upphöjd adj. part., erik. poolreljeefne.
—viid adj. poolmetsik, —vägs adv. poolel teel.
—värld poolmaailm. —ylle poolvillane, —årlig
adj. pooleaastane. —ö poolsaar, —öppen adj.
part. poollahtine, —avatud,
hambo —n teat. rahvatants,
hamburgare [—burrj—] —(e)n,= keed. biifsteek

kahe röstitud leivaviilu vahel.
hamla1 tr. laasima.

hammar |e —(e)n,= v. hamrar 1. haamer, vasar.
2. dial. järsak; kivine salumets, —skaft
haamrivars. —slag haamrilöök, vasaralöök.
—öga vasarasilm.
hammel —n, hamlar oinas, —sadel
lambaselja-praad.

hammerless —en,= ilma kukkedeta jahipüss,
hammondorgel elektriorel,
^amn —en,—ar 1. kuju, skifta h. moonduma,
kuju muutma. 2. vaim, tont, kummitus, blek
som en h. surnukahvatu.
2hamn —en,—ar sadam. —a1 intr. saabuma,
pärale jõudma, sattuma, —arbetare
sadama-tööline. —avgift sadamamaks. —buse
sada-mapätt. —förvaltning sadamavalitsus.
—kapten sadamakapten, —pir sadamamuul. —spår
sadamaraudtee.
^lamp|a —an kanep, ta ngn i h-an fam. kellelgi
kraest kinni võtma. —blå(no)r kanepitakud,
—bråka kanepiropsik. —fiber kanepikiud,
—frö kanepiseeme. —frökaka kanepikook.
—rep kanepiköis. —spöke hernehirmutis,
—tyg kanepriie.
2hampa! refl., fam. juhtuma.
hamra1 tr. ja intr. vasardama, taguma,
hampus — en,—ar teat. liik õunu.
hamst|er —ern,—rar zool. hamster. ~skinn
hamstrinahk. —ra1 tr. hangeldama. —rar|e
—(e)n,= hangeldaja, —ring ~en,~ar
hangeldamine.

hams —et fam. lohakus, vusserdus; loba. —|a 1.
—an,—or lohakas naine. 2.1 intr. lohakalt
midagi tegema; lobisema. —ig adj. lohakas,
han pron., meess. tema, ta. —blomma isaõis. —|e
—en,—ar isane; isaloom, isalind. —hänge bot.
isaurb. —kön meessugu. —n|e —en,—ar
isaloom.

hand —en, händer käsi; erik. käekiri, det går
honom väl i händer temal õnnestub kõik, tema
käes läheb kõik hästi, efter h. aegamööda, en

148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free