Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kk - kängeru ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kängeru/kära
—snöre saapapael.
känguru [k— v. tj.] — n,—(e)r zool. känguru,
känn muutm., ha ngt på k. midagi ette aimama,
gå på k. i mörkret kobades pimedas edasi
minema, nu har jag fått k. på hur man gör
müüd ma hakkan taipama, kuidas tehakse.
—|à 1. muutm. subst., ge till k-a teada
andma, ge sig till k-a endast teatama; ennast
tunda andma. 2.2 I. tr. ja intr. (förnimma)
tundma, kogema; (undersöka) katsuma;
(veta) teadma; piibl., årh. ühte saama, jag
k-er inte vägen ma ei tunne teed, k-a om kniven
är vass katsuma, kas nuga on terav, k-a ngn
på pulsen kellegi pulssi katsuma, lära k-a
ngn kedagi tundma õppima; (bli bekant med
ngn) kellegagi tuttavaks saama, k-a ngn på
rösten kedagi häälest ära tundma; rõhut.
abis.: k-a av märkama, tundma, k-a efter
(järele) katsuma, k-a igen ngn kedagi ära
tundma, k-a med sig (millestki) teadlik
olema, k-a på tunda saama, k-a på sig tundma,
ette aimama, det k-er jag inte till sellest ma ei
tea midagi. II. refl. ennast tundma, k-a sig
lycklig ennast õnnelikuna tundma, õnnelik
olema, k. dig själv! tunne iseennast!, k-a sig
fram kobamisi edasi minema. —|as2 dep. v.
impers. tunduma, hur k-s det? kuidas
tundub?, det k-s på lukten lõhnast on tunda,
—ar|e —(e)n,= asjatundja. —arblick
asja-tundjapilk, asjatundlik pilk. —armin, med k.
asjatundja ilmega. —arskap asjatundlikkus,
—bar adj. tunduv, märgatav, raske. —barhet
—en tuntavus, märgatavus. —edom
teadmine, det har kommit till min k. mulle on
teatavaks saanud. —emärke, —etecken
tundemärk, tunnus. —eteckna1 tr. iseloomustama;
vrd. karakterisera. —etecknande adj. part.
iseloomustav, —ing —en,—ar tunne,
tundmus; (beröring) kontakt, ühendus;
(förkänsla) eelaimus, en k. av en annalkande fara
eelaimus lähenevast hädaohust,
känsel —n kompamismeel, tundemeel;
tundmine, tunne, —förnimmelse tundeelamus.
—nerv anat. tundenärv. —organ tundeelund,
—organ, —sinne tundemeel, —spröt zool.
kat-sesarv, kombits, kompamiselund.
känsl|a —an,—or tunne, tundmus; (förnimmelse)
aisting, k-a av smärta valutunne, k-a av
hunger näljatunne, inte visa sina k-or oma
tundeid mitte näitama, en k-a av att ngt skall
inträffa tunne, et midagi juhtub, k-a för det
sköna ilumeel, tala med k-a och övertygelse
tundega ja veendumusega kõnelema, —ig
adj. tundlik, tundeline, tundeküllane,
tunderi-kas; (ömtålig) õrn, hell; (mottaglig)
vastuvõtlik; (rörande) liigutav, k. för köld
külmakart-lik, ett k-t sinne õrn hing, k. för smitta nak-
kusele vastuvõtlik, en k. punkt õrn punkt, en
k. melodi liigutav meloodia. —ighet ~en
tundlikkus, tundelisus; õrnatundelisus,
õrnus, hellus; vastuvõtlikkus,
känslo|betonad adj. part. emotsionaalne,
tundeelamuslik. —full adj. tundeküllane, —rikas.
—fullhet tundeküllus, —intryck tundeelamus.
—liv tundeelu, hingeelu, —lös adj. tundetu,
tuim; südametu, kõvasüdameline, ükskõikne,
osavõtmatu. —löshet tundetus, tuimus;
südametus, ükskõiksus, —människa
tundeinimene. —mässig adj. tunnetesse puutuv. — pjunk
sentimentaalsus, meeleolutsemine, —sam
adj. õrnatundeline, —loomuline, tundlik, hell;
sentimentaalne, halemeelne. —samhet ~en
õrnatundelisus, —loomulisus, tundlikkus,
hellus; sentimentaalsus, —stämning
meeleolu. —tänkande 1 .adj. part. tunnete järgi
mõtlev. 2. —t subst. part. tunnete järgi
mõtlemine. —utbrott tundepuhang, —värde
tundeväärtus. —värld tundemaailm,
käpp —en,—ar kepp; (stav) sau; (väv—) varb, gå
med k. kepiga käima, stå över ngn med k-en
fig. kedagi millekski sundima, låta ngn
smaka k-en fig. kaigast maitsta andma, sätta
k. i hjulet fig. kaikaid kodaraisse pilduma,
—häst kepphobu, — ruunake ;fig.
lemmikhar-rastus, maania, lemmikidee, nu är han åter
inne på sin gamla k. nüüd on ta jälle oma
lemmikala kallal, —knapp v. —knopp
kepi-nupp. —krycka kepipide, —konks, —rak adj.
keppsirge. —rapp kepihoop, —löök. —rätt
adv. keppsirgelt; (direkt) otseteed, gå k. åt
skogen otseteed metsa minema, —släng
kepihoop.
käppi [k—] —n,—er sõj. teat. müts.
kär adj. armas; kallis; (förälskad) armunud (i
ngn kellessegi); (angenäm) meeldiv; mer.
ligidane, lähedane, k-a vän armas sõber, kulla
sõber, k-t barn har många namn heal lapsel
on mitu nime, en k. plikt meeldiv kohustus,
lika k-t ükskõik, k-a nån! armas aeg!, hålla
k-t efter land maa ligi hoidma. —a11. tr., mer.
lähedale hoidma. II. intr., fam., k. ner sig i
ngn kellessegi armuma, —aste —n van.
süda-mesõber, kallim, armsaim, —est|a —an,—or
fam. armsaim, kallike; armuke, —kommen
[—å—] adj. part. teretulnud, meeldiv, —lek
—en armastus; (intresse) kiindumus, fatta k.
till ngn kellessegi armuma, hysa k. till ngn
kedagi armastama, k. till arbete
tööarmastus, hans första k. tema esimene armastus,
—vänlig [ka —ä—] adj. armastav, õrn;
liialdatud sõbralik, —vänlighet südamlikkus,
õrnus; liialdatud sõbralikkus. — älsk(e)lig
[—al— v. kar—] adj., årh. armas, armastatud.
kär|a1 intr., jur. kaebust tõstma, hagema, —ande
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
