- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
320

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nn - nucka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nucka/ny

nuck|a —an,—or fam. vanapiiga.
Nuckö Noarootsi.

nudda1 tr. kergelt puudutama, n. vid ngt midagi

kergelt puudutama,
nud|el —eln,—lar nuudel,
nuditet [—ét] —en,—er alastiolek, alastus; alasti
pilt.

nugat v. nougat [—åt] —en,—er mandlikook.
nuklein [—in] —et,= v. —er keem. nukleiin

(teat. fosforirikas orgaaniline aine),
nullitet [—ét] —en,—er kehtetus, maksvusetus;

tühisus; tähtsusetu inimene,
numen subst, (ett) (loodus) jumalus, loodusvaim.
numer|isk [—é—] adj. arvuline, numbriline. —us
(ett) keel. arv. —är [—är] 1. —en arv. 2. adj.
arvuline, n-t överlägsen arvuliselt ülekaalus,
numinös [—ös] adj. harras,
numismati|k [—ik] ~en numismaatika, teadus
vanaaegsetest müntidest ja medalitetst. —ker
[—sl—] ~n,= numismaatik. —sk adj.
numis-maatiline.

num|mer —ret,= number, göra ett stort n-mer av
ngt millestki suurt numbrit tegema. ~bricka
numbrilaud. —följd numbriline järjekord.
~häst nummerdatud sõjaväehobune. ~karl
nummerdatud sõdur; fig. tähtsusetu isik,
null. ~ordning vt. —följd, —rera1 tr.
nummerdama. —rering ~en,~ar nummerdamine.
—rö muutm. subst, number. ~skylt
numbri-silt, numbrilaud. ~tavla numbrilaud,
—tahvel.

nun|a —an,—or fam. nägu, visa upp en glad n-a

rõõmsat nägu näitama,
nunn|a —an,—or 1. nunn. 2. zool. nunn-,
okka-liblikas. —ecell nunnakong. —edok nunna
rätik. — efjäril zool. nunn-, okkaliblikas.
—ekloster nunnaklooster. —eorden
nunnaordu. —eört bot. lõokannus.
nunna vt. nynna.

nuntie [—ts—] —n,—r nuntsius, paavsti saadik,
nutri|a — an,—or zool. nutria. ~päls nutrianahast
kasukas.

nutriti|on erik. toitumine, toitmine;
seedimine. —onsorgan seedimisorgan.
—onsrubb-ning seedimishäire. —tiv adj. toitev,
toitumis-ny 1. adj. uus, vastne, å n-o uuesti, på n-tt uuesti,
n-a stilen uus stiil, uus kalender, n-a
testamentet Uus Testament, n-a skolan aj.
(rootsi) uusromantism, i n-are tid uuemal ajal. 2.
—(e)t, —n v.= noorkuu, aeg noorkuust kuni
täiskuuni, —anländ adj. part. hiljuti
saabunud. —anskaffa1 tr. (midagi) uut ostma,
—antagen adj. part. hiljuti vastuvõetud, —antik 1.
adj. uusklassitsistlik. 2. —en uusklassitsism,
—bakad adj. part. äsja küpsetatud, värske,
soe, n-e studenter fig. äsja küpsuseksami
sooritanud, —bilda1 tr. uuesti moodustama.

—bildning uuendus, —bliven adj. part. uus.
—bonad adj. part., ett ny bonat golv äsja
poonitud põrand, —buren adj. part. 1.
vastsündinud. 2. dial. äsja lüpsma tulnud lehm.
—byggar|e — (e)n,= asunik, kolonist, —bygge
uusehitus; asundus, koloonia. —börjar |e
—(e)n,= algaja, —dana1 tr. uuendama, ümber
kujundama, uuesti kujundama, —daning
uuendus, ümberkujundamine, —edition uus
väljaanne, —fallen adj. part., n. snö värske
lumi. —fiken adj. uudishimulik. —fikenhet
—en uudishimu, —född adj. part.
vastsündinud. —förlovad adj. part. vastkihlatud,
värskelt kihlatud, —förmäld adj. part. värskelt
abiellunud, —förvärv hiljuti omandatud asi.
—gestalta1 tr. ümber kujundama, muutma,
—gift adj. part., vt. —förmäld, —gräddad adj.
part. värskelt küpsetatud, nygräddat bröd
värske leib. —het —en,—er uudis; uudus,
uudsus, n-ens behag uudsuse võlu. —inskriven
adj. part. hiljuti sissekirjutatud, —invigd adj.
part. äsja sisseõnnistatud. —klassiker
uus-klassik. —kläckt adj.part., n-a kycklingar äsja
munast tulnud kanapojad, —kärnad adj.
part., nykärnat smör värske või. —ligen adv.
hiljuti, äsja. — länning —en,—ar uusimaalane.
—lövad adj. part. noortes lehtedes (mets);
värskete okstega üle puistatud, —mil uus miil
(10 km), —modig adj. uuemoeline, moodne,
—modighet — en,—er uus mood, uuemoeline
ese. —mor(g)nad adj. part. magamast tulnud,
värske ja rõõmus, —målad adj. part. värskelt
värvitud, —måne noorkuu, —odling
uudismaa, kütisemaa, kütisetegemine. —omvänd
adj. part. vastpöördunud, n-a hedningar
vastpöördunud paganad, —orientering uus
orientatsioon, ümberorienteerumine,
—plantera1 tr. uuesti istutama, ümber istutama,
—plockad adj. part., n. potatis värsked v.
äsja korjatud kartulid, —potatis värske v. uus
kartul, —romantik uusromantism, —saltad
adj. part. hiljuti soolatud, —silver uushõbe.
—skapa1 tr. ümber kujundama, uuesti
moodustama. —skapelse uuslooming, —skurad
adj. part. äsja v. värskelt küüritud, —slagen
adj. part. äsja niidetud, —startad adj. part.
hiljuti asutatud. —stavare —n,= uue
õigekirjutuse pooldaja, —stavning uus ortograafia,
—svenska —n uus rootsi keel (a. 1526 alates),
praegune e. moodne rootsi keel.
—testament-lig adj. uustestamentlik, Uue Testamendi,
—tillsatt adj. part. äsja ametisse pandud,
—tillverkad adj. part. äsja valmistatud, en n.
maskin uus masin. —tändning —en,—ar
noorkuu. —utkommen adj. part. hiljuti ilmunud,
—utnämnd adj. part. hiljuti ametisse
nimetatud. —vai uus valimine, —väld adj. part. äsja

320

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free