- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
423

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - segel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

segel/semi nation

vastupidav, en s. fråga raskesti lahendatav
küsimus, —na1 tr. sitkeks, vintskeks minema,
seg|el —let,= puri, få vind i s-len fig. tuult
purjedesse saama, stryka s-el fig. alla andma,
för fulla s-el täies purjes. ~bar adj. laevatav.
~båt purjekas. ~duk purjeriie.~fartyg
pur-jelaev. ~flygare purilendur, ^flygplan
purilennuk. ~garn purjenöör. ~klar adj.
sõiduvalmis. ~led sõiduvesi. ~regatta
purjespordivõistlused. ~ränna laevatee.
~skuta purjelaev. ~tur sõit purjepaadiga.
~yta purjepind.— la1 /«Jr. purjetama,när s-r
skutan? millal sõidab laev?, s. i motvind fig.
vastutuult purjetama, s. på grund madalikule
purjetama, s. förbi mööda purjetama. — lar|e
—(e)n,= 1. purjekas. 2. purjetaja. — lation
~en laevasõit; laevaliiklus, —lats [—å—]
~en,~er purjetamine, laevasõit, —ling
~en,~ar purjetamine,
seg|er —ern,—rar võit, avgå med s-ern võitma.
~drucken adj. part. võidust joobunud.
~fröjd võidurõõm. ~herre võitja. ~huva pea
külge kinnijäänud lootekest, vara född med s.
õnnelaps olema. ~krönt adj. part. võidukas,
võidurikas. ~rik adj. võidurikas. ~rus
võidujoovastus. ~tåg võidukäik, ~van adj.
võitma harjunud. ~vinnare võitja. ~viss adj.
võidukindel. —ra1 intr. võitma, —rande —t
subst. part. võitmine, voit. —rar|e —(e)n,=
võitja.

segment —et,= segment; mat. lõik; zool. lüli.

—erad adj. part., zool. segmenteerunud.
segna1 [—r|n—] v. signa intr., s. ned maha

kukkuma, kokku varisema.
segr|a1 tr., tehn. metalli sulatama,
sej —en,—ar zool. (gråsej) süsikas.
sejd —en nõidus. —a1 intr. nõiduma. —ar|e

—(e)n,= nõid, nõiduja,
sejd|el —eln,—lar õllekann.
sejnfall —et,= mer. lipunöör.
sejour [—šör] —en,—er peatus, viibimine;
sesoon.

sejs|a1 tr., mer. siduma (asju laeval), —ing
~en,~ar nöör, köis. —ning ~en,~ar
sidumine,
sejt|e —en,—ar lapi fetiš.
sekant [—å—] —en,—er mat. seekans.
sekatör —(e)n,—er oksakäärid.
sek|el —let,= v. —ler sajand, aastasada.
~gam-mal sajanditevanune. ~skifte
sajandivahetus. ~slut sajandi lõpp. ~ärvd adj.
part. sajandivanune,
sekin [—in] —en,—er aj. tsekiin (keskaegne
Itaalia kuldraha)\fam., nalj. raha, ha ont om
s-er vähe raha olema,
sekond [—åt|d] —en,—er mer. juhataja abi;
tantsupartner.

sekret 1. —et,= füsiol. nõre, sekreet. — ion
—en,—er sekretsioon, nõristus. 2. —et,=
(sigill) pitsat. 3. adj. sekreetne, salajane, —ess
[—éss] —en (hemlighetsfullhet)
saladuslikkus; vaikimiskohustus. —erar|e [—ér—]
—(e)n,= sekretär, kirjutaja. —är [—ar]
—en,—er kirjutuslaud,
sekt —en,—er 1. sekt, vahuvein. 2. sekt, usulahk.
—erisk [—ér—] adj. lahkusuline. —erist
—en,—er sektant, sekti liige,
sektion —en,—er sektsioon, osakond, eriharu;

med. lahkamine; lõik.
sektor [—år] —n,—er [—õ—] mat. sektor; astr.

nurgamõõtja.
sekular— [—år] saja-aastane. —fest saja-aastane
juubel. —isera1 tr. kiriklikku omandust
riigistama; ilmalikuks muutma,
sekulär [—ar] adj. saja-aastane.
sekund [—ü—] —en,—er sekund. —a muutm. adj.,
kaub. teisejärguline; teine, number kaks.
—ant —en,—er sekundant, —chef sõj.
ihukaitserügemendi kolonel, —era1 intr.
sekundeerima, abistama; muus. teist häält
laulma v. mängima. —är [—ar] adj.
sekundaarne.

sekvens — en,—er muus. sekvents; järg.
sekvest|er ~n jur. sekvester, —rera1 tr.

sekvestreerima, sekvestri alla panema,
sel —et,= (lugnvatten) vaikne vesi.
sel|a1 tr. rakendama, s-a av lahti rakendama, s-a
på ette rakendama, —bruten adj. part.,
hästen är s. hobusel on nahk maha
hõõrdunud. —båge,—krok rangid, —don, —tyg
hobuseriistad, rakmed. — |e — en,—ar 1. vt.
seldon. 2. kanderihm; vara i s-en fig.
töötama, lägga sig i s-en fig. tööd alustama;
ennast pingutama,
selektion —en selektsioon, väljavalik,
selen [—én] —et v. —en keem. seleen, —likriktare
el. seleenalaldi. — ografi [—i] — (e)n füüs.
selenograafia.
selfaktor [—år] —n,—er [—o—] tehn. selfaktor

(teat. ketrusmasin).
selfmade [—mejd] adj., ingl. k. ,s. man ise ennast

ülestöötanud mees.
selleri [—i] —(e)t v. —(e)n bot. seller, —rot
sellerijuur.

selot [—ot v. —åt] v. zelot [s—] —en,—er

usufanaatik,
semem [—ém] —et,= keel. semeem.
semest|er —ern,—rar puhkus, —ra1 intr. puhkusel

viibima, —rar|e —(e)n,= puhkaja,
semi|final sport poolfinaal, —kolon gram.
semikoolon, punktkoma. —narist [—ist]
~en,~er seminarist, seminariõpilane.
—nari|um —et,—er seminar,
semination —en,—er kunstlik seemendamine.

423

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free