- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
511

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tt - tank ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tank/tarm

pikk nagu vibalik; (om kött) sitke, vintske.

tank 1. —en,—ar sõj. tank. 2. —en,—ar
(behållare) tank, vedelikumahuti. —båt,
—fartyg mer. tanklaev. —a1 tr. tankima.

tank I e —en,—ar mõte; arvamine, arvamus;
kavatsus, utbyta t-ar mõtteid vahetama, ha
en låg t-e om ngn kellestki halvas arvamises
olema, ha ngt i t-arna midagi mõtteis olema
(kellelgi), midagi kavatsema, ägna en t-e åt
ngt millegi üle järele mõtlema, jag hade inte
en t-e ditåt mul ei tulnud mõttessegi, vara av
samma t-e ühel arvamusel olema, enligt min
t-e minu arvamuse järgi, minu arvates, göra
ngt i t-arna midagi hajameelsusest tegema,
falla på den t-en mõttele tulema, komma på
andra t-ar teisiti mõtlema hakkama, oma
arvamust muutma, bringa ngn på andra t-ar
kellegi arvamust muutma, slå ngt ur t-arna
endal midagi peast välja heitma, mingist
mõttest lahti saama, —full adj. mõtteisse
vajunud, unistav, —lös adj. mõtlematu. — löshet
mõtlematus, —spridd adj. hajameelne.
—spriddhet hajameelsus. —streck
mõttekriips, tiree. —akt mõtlemine,
mõttetegevus. —ansträngning mõttepingutus.
—arbete mõttetöö, —bana mõttekäik, —diger
adj. sügavamõtteline. —djup

sügavamõttelisus. —fattig adj. mõtteaher.
—flykt mõttelend; hajameelsus; unistus,
—frihet mõttevabadus. —förmåga
mõtlemisvõime, —gång mõttekäik, —korn
mõttetera, —kedja mõttelõng, —läsare
mõtete lugeja, —läsning mõtete lugemine.
—mässig adj. mõtteline. —operation
mõtlemistegevus, —protsess, —oreda
mõtte-segadus. —reda mõtteselgus, —skärpa
teravmeelsus. —stallare, det blir en t. för honom
see paneb ta mõtlema, —tråd mõttelõng,
—utbyte mõttevahetus, —verksamhet
mõttetegevus, mõtlemistegevus. —värld
mõttemaailm. —överföring mõtete ülekanne,
telepaatia.

tannin —et v. —en tanniin, parkaine.

tant —en,—er tädi; halv. tanta, en gammal t.
vana tädike, —aktig adj. tädilik, tantalik.
—eri [—1] —(e)t,—er tantalikkus,
sentimentaalsus.

tantalisk [—tål—] adj. Tantalose, t-a kval
Tan-talose pünad. — tantaluskval vt. eelm.

tantiem [—ém] —en,—er maj. tantjeem,
kasumiosa.

tapet [—ét] —en,—er tapeet, sätta upp t-er
tapeete peale panema, vara på t-en fig. kõne
ali olema, —bård tapeediääris, —poort. —dörr
tapeediga kaetud uks. —rulle tapeedirull.
—sera1 tr. tapeetima, tapetseerima. — serar|e
—(e)n,= tapeetija, tapetseerija. — sering

—en,—ar tapeetimine, tapetseerimine.
tapio(c)ka [—k—] —n tapiokk, maniokitärklis,
tapir [—[r] —en,—er zool. tapiir.
tapisseri [—1] —(e)t,—er 1. kootud tapeet. 2.
kan-vaatikand. —affär käsitööde kauplus,
—arbete kanvaatikand. —handel vt. — affär,
—nål käsitöönoel. —söm ristpiste,
tapp —en,—ar 1. prunt, punn, naga. 2. (halm-)
tuust(ik), nuust(ik); (bomulls-) tort (—di). 3.
tapp, pulk. —a1 tr. 1. (vaadist, ankrust jne.)
välja laskma, t. vin på flaskor veini
pudelitesse villima. 2. tappima; rõhus, abis.:
t. av välja laskma, tühjaks laskma, ära
voolata laskma, (veest) kuivaks laskma, t. i
vatten vett sisse laskma, t. in (sisse) tappima,
t. på bensin bensiini juurde valama, t. upp vin
på buteljer veini pudelitesse villima, t. ur
vattnet vett välja laskma, t. ut vin ur ett fat
veini vaadist välja laskma, —fräsmaskin
tehn. tapifrees. —hål tapipesa, prundi-,
punni-, nagaauk. —ning —en,—ar villimine,
väljalaskmine.
tappa1 tr. 1. maha pillama, maha kukkuda
laskma. 2. kaotama, t. en bok raamatut
maha pillama, jag har t-t mina handskar
olen oma kindaid ära kaotanud, t. andan fig.
hingetuks jääma, t. orken väsima, t. tråden
rööpaist välja sattuma, pead kaotama, t.
modet julgust kaotama, t. bort ära kaotama,
t. bort sig ära eksima; segadusse sattuma,
pead kaotama. — tappt —en, (Jälje)
kaotamine, hunden arbetar på t-en koer
otsib jälgi, ge t. järele andma, loobuma, alla
andma.

tapper adj. vapper, vahva; tubli, —het —en
vaprus, vahvus, —hetsmedalj aumärk
vapruse eest.
tappla1 intr. sõrmitsema.
tapto —t,—n sõj. eha, blåsa t. ehasignaali andma,
tar|a —an kaub. taara, —era1 tr., kaub.

tareerima.
tarald —en bot. põisrohi.
tarant|el —eln,—lar zool. tarantel. —ella —n
tarantella.

tariff — en,—er tariif, —enlig adj. tariifikohane.
—höjning tariifikõrgendus. —nedsättning
tariiflalandus. —era1 tr. tarifitseerima.
tarlatan —en v. —et teat. puuvillane riie.
tarm —en,—ar sool, soolikas, —bakterie
soolebakter. —ben anat. niudeluu. —broek v.
—bråck med. soolesong. —förträngning med.
soolekitsend. —inflammation med.
soolepõletik, —kanal seedekanal. —katarr
med. soolekatarr. —ludd anat. soolehatt.
—saft soolemahl. —sköljning klistiir, —sträng
soolkeel. —uttömning sooletühjendus. —vred
med. soolekeerd, —sõlm.

511

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free