Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. I. Avledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. -er (betonat): i familjen. ss. Dunér, Holmér, Tegnér, ytterst av
lat. -er(i)us. - I det urspr. romanska klaver motsvar. lat. -arium, i manér
(fra. manière) ett lat. -aria.
-era i verb, redan i y. fsv., från mlty. -êren av lat. -ēre, -ĕre, o.
(ofta genom högtysk förmedling) från fra. -er av lat. -āre. Ex. från båda
grupperna): adressera, applådera, gruppera, kokettera, praktisera, respektera,
returnera, studera. Stundom med suffixet tillagt på germ. botten,
t. ex. spendera av ty. spendieren till ty. spenden (av lat. urspr.), ibland
till inhemska germ. stammar ss. lovera till holl. loef, vindstilla, värdera från
mlty. till adj. werd osv. — Härtill även bl. a. -isera, från el. motsvar. fra.
-iser, motsvar. lat. -issāre o. grek. verb på ízein; t. ex. antikisera (ty.
antikisieren), arkaisera (ty. archaisieren, jfr grek. arkhaízein), centralisera
(ty. zentralisieren, fra. centraliser), moralisera (ty. moralisieren, fra.
moraliser) osv. (= det folkliga fra. -oyer).
-eri: fsv. -eri 1400-t. som neutr. -erîe f. (= ty. -erei), från ffra., fra.
-erie = ital. -eria, medelst avledn. -ia till lat. ord på -ārius, sedermera
även till ord av annat slag. I nsv. i regel till ord på -are, dels lånade
ss. färgeri, dels inhemska nybildningar t. ex. lantmäteri; men även till
andra slags grundord, t. ex. bryderi (till bryda, äldre form för bry),
hönseri, slaveri. I nsv. bl. a. i en mängd nybildningar med nedsättande
betyd., t. ex. jobberi, prejeri, översitteri o. d.
-erne: 1. med -er hörande till stammen i fäderne, möderne,
bildningar på urnord. -ia till tillhörighetsadj. på -n el. -īn (jfr fsv. -ærne o.
-rine) av samma slag som lat. paternus; se f. ö. -n o. -īn, -ene).
2. i leverne, fsv. lĭværne, genom anslutning till vb. lĭva av ä. līv- =
isl. líferni.
-erska: t. ex. svägerska, tvätterska, egentl. till lty. mask. på -er (ofta =
-are) + mlty. -sche (åtm. delvis av äldre -se); se -ska o. -inna.
-ert: i bojert, hävert, skonert m. fl., historiskt sett av lty. -ert, av
fsax. -hard, -hart (= hård), lånat i rom. spr. (ital. stendardo osv. =
standert o. standar); ingående i bastard o. i en del personn. ss. Gerhard,
Leonard, Rickard; i ty. ofta växl. med -er (egentl. = -are); i lty. stundom
med -t lagt till främmande ord ss. koffert (fra. coffre); i sv. (o. da.) ibland
med -t utan motsvar. i andra spr. t. ex. buffert, kamfert, klyvert, loggert,
robbert (eng. rubber), skonert, stickert. För enskildheter se närmare
under de olika artiklarna. Samma -ert (dels av -hart o. dels utvidgningar
av ord på -er, jfr Fischart o. Fischer) även i tyska familjenamn t. ex.
Beckert, Eckert, somliga lånade el. efterbildade i sv. t. ex. Sievert(h)
(Siewerth; se Sigurd under Sig-), Streiffert, Wi(e)gert(h). Härtill urspr.
genitiviska bildningar på -ertz t. ex. Eckertz, som i sv. givit upphov till
talrika efterbildningar t. ex. Weinertz, Siewertz, Wikner(t)z. — Dävert är
en ombildning av ty. davit (från eng.).
Om -ert i ä. nsv. södert, vänstert, se -t.
-ertz i familjen., se föreg. slutet.
-es: i sht i folknamn, t. ex. albanes, japanes, kines, ytterst av ital.
-ese, av lat. -ensis (vartill ateniensare, uppsaliensare osv.); i sht förr ofta
utvidgade med -are t. ex. japanesare, kinesare o. den ännu brukliga
efterbildningen ultunesare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
