Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - beta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
logiskt identiskt med det från lågtyskan
lånade beläte, av germ. *biliðja. Av
mycket omtvistad o. ännu ej säkert
fastställd härledning. Kanske snarast med
Detter ZfdA 42: 54 en avledn. på -ið till
en germ. stam *bila-, som synes ha
betecknat dubbelhet; jfr isr. billingr,
tvilling, osv. (se Billingen) o. möjl. ie. bhi-
i grek. amphi, varom se be- prefix 1;
med avs. på betydelseutvecklingen har
man jämfört lat. imāgo, bild, o. sanskr.
yáma-, tvilling, vilkas samhörighet dock
icke är höjd över allt tvivel. Jfr följ.
o. billig. F. ö. bl. a. ställt till en germ.
rot bil, klyva, hugga, alltså ’det
tillhuggna’, el. till pref. bi- o. got. liþus
(= led 3), m. m. — Bildstod, 1793;
i Bib. 1541: beletestodh; se stod.
bilda, Stiernhielm, Spegel, från ty.
bilden, av fhty. bilidôn, avledn. av bild.
— Bildning, om utbildning av andliga
krafter o. om denna utbildnings
innehåll, uppträder på 1790-t. och o. 1800;
efter ty. bildung, väl först hos Herder o.
Goethe. Se utförligt O. Hoppe Om orden
upplysning, bildning, odling i Festskr. t.
Söderwall s. 197 f.
biljard, o. 1690, från fra. billard, jfr
spän. billarda, namn på ett liknande
spel; sannol. av fra. bille, kula, antagl.
av germ. ursprung.
biljett, i betyd.: mindre brev o. 1690,
inträdeskort 1741, från fra. billet, av ä.
fra. billete, bullete, av lat. bulla, blåsa,
kapsel, se bulla o. bill 2.
1. bill, i is-, plogbill, fsv. bilder =
isl. bíldr, da. bill; liksom det nära
besläktade el. möjl, etymologiskt identiska
lånordet bila medelst
instrumentalsuffixet ie. -tl- (i nål, såll osv.) av en ie.
stam *bhei-tl- el. *bheid-tl-, till roten i
bita, jfr lat. findere, klyva (av ie. *bhid-
med n- infix). Ljudutvecklingen i fsv.
bilder, isl. bíldr, är ej i enskildheter
utredd. Enl. somliga av urgerm. *bīðla-;
enl. andra av *bīþla-, varvid omkastning
egt rum av ð el. þ o. l. Urgerm. -þl-
efter lång vokal, liksom även -ðl-,
övergår emellertid stundom annars till l.
Jfr nål, sill, såll. — Hit höra även:
fsax. bil, n., svärd, fhty., ags. bill (ty.
bille f. o. eng. bill, hacka); likaledes
med dunkel grundform.
2. bill, lagförslag, från eng. bill, av
meng. bille, af mlat. billa, bulla, av lat.
bulla, blåsa, kapsel (jfr biljett o. se
bulla).
3. bill, insekt, 1862, från da. bille, väl av
äldre *bitle, svag adj.-form av ett ord,
motsv. ags. bitol, benägen att bita, jfr
ags. bitel (eng. beetle), tordyvel, o.
hrædbita, skalbagge; avljudsformer till bita.
billig, 1530-t, (jfr nedan) = da., från
mlty. billik, -ich = fhty. billîh (ty.
billig); besl. med mhty. unbilde,
otillbörlighet, orättfärdighet (ty. unbild),
wîchbilde, stadsrätt (ty. weichbild, område),
ags. bilewit, oskyldig, god, o. fir. bil, god.
Enligt somliga är stammens
grundbetydelse ’lik, överensstämmande med’,
egentl.: dubbel(het), varom se närmare
under det möjl. besläktade bild. —
Betyd, var äldst, ’rättmätig, skälig’ (jfr
nsv. rätt o. billigt); i betyd,
’prisbillig’ först från 1800-t. (o. 1830); dock
finns ett mycket osäkert belägg från 1756.
billion, jfr ty., eng., fra. =, bildat av
bi-, pref. 2, två, i anslutning till
million, alltså: 1,000,0002.
Billingen, bergn., Vgtl., fsv. Billing(er),
av sv. o. no. dial. billing, tvilling, isl.
billingr (se bild), efter bergets
tvekluvna beskaffenhet; se Noreen Spr.
stud. 3: 120; med samma ursprung som
no. sjönamnet Billingen. — Om sv. sjön.
Billingen Vrm. se förf. Sjön. 1: 51.
biltog, fsv. biltogher, biltogha, äldst:
fredlös, sedan: landsförvist, landsflyktig;
uppvisat blott i sv.; med många
tolkningsförslag, t. ex. till isl. bil, tidrymd,
o. *tugher, till got. tiuhan, draga (se
tåg 2, 3), alltså: som drager ut på en
viss begränsad tid, se Pipping
Minnes-skr. af Filol. samf. i Gbg s. 106 (1910)
o. där citerad litt; jfr härtill även
Lindroth IF Anz. 29: 44, Ekholm SNF VII.
2: 100. Dock alltjämt dunkelt.
binda = fsv., isl. = got. bindan, ty.
binden, eng. bind; allm. germ. st. vb,
av ie. roten bhendh, binda, i sanskr.
bhandh- (sanskr. a ‹ e), senlat,
offendimentum, band, grek. peīsma, band
(av *bhendh-sm-), pentherós, svärfar. Om
en äldre användning se under besticka.
binge, fsv. binge, förvaringsrum för
säd 1. mjöl, jfr isl. bingr, avdelat rum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
