Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brynjolf, mansn., fsv. Bryniulver,
jämte Brynolf, fsv. (lat.) Brynolphus;
med dialektisk övergång av nj › ng:
Bryngel; till föreg. o. ulv.
brysk, från fra. brusque, av ital. brusco.
Ordet har först under 1800-talets senare
hälft slagit rot i språket; ännu o. 1840
betraktades det som ren franska; C.
Pipers användning av ordet 1709 o. 1711
synes ha varit rent individuell o.
tillfällig; se förf. Festskr. t. Sdw s. 230 f.
bryta = fsv. = isl. brjóta, da. bryde,
urnord. b(a)riutiþ 3 p. sg. pres. (Stentofta),
ags. bréotan ds., mhty. briezen, bryta
ut; till en ie. rot bhreud, säkerligen av
ljudhärmande upprinnelse o. liksom
flera andra rötter på bhr med likartade
betyd, (jfr bråk, braka, brista) urspr,
betecknande ett brakande ljud. — Bryta
staven över, motsv. i da. o. ty., från
bruket att domaren efter dödsdomens
avkunnande sönderbröt domarstaven
över den skyldige till tecken att han
utfört sitt värv.
brå(c)k, se brock.
bråd, fsv. brāþer = isl. bráðr, da. brad,
ett speciellt nord. adj., egentl, ’het’ o.
besl. med fsv. brāþ, stek (se villebråd),
brǣdha, smälta, ags. brǽd, ånga,
andedräkt (eng. breath), fhty. brâdam, även:
hetta (ty. brodem) osv., avljudsformer
till mlty. brôdem, ty. brühen, skålla
m. m., ags. bréd, ruvning, yngel (eng.
brood), fhty. bruot (ty. brut); avlägset
besl. med brinna, brygga.
Jfr brådbrasket, brådska. — Härtill adv.
brått, bråttom = da. brat, — Med
avs. på betyd.-utvecklingen ’het’ till
’hastig osv.’ jfr sv. (vard.) het på gröten
el. fra. tât, snart, av lat. tostus, bränd.
brådbrasket, av bråd o. ett fsv.
*brazk, biform till neutr. av fsv. *brazker,
bråd, grundord för brådska; jfr förf.
Etym. Bemerk. s. V n. 1, Noreen Sv.
etym. s. 9. Jfr västgötska (1830-t.) i
bråm braskom Sv. lm. 1918, s. 58 (sista
bokstaven dock osäker), i brånn
braskum Sv. 1m. 1906, s. 38, väl av fsv. *i
brāþom braskom. Biformen brådrasket
Weste 1807 beror på anslutning till
rask el. på dissimilation.
brådska, fsv. bārzka häftighet, av ett
fsv. adj. *brāzker, som väl ombildats
(i anslutning till grundordet) av ett
*brǣzker (äldre *brǣþisker), varav
biformen fsv. brǣzka; avledn. av bråd.
Jfr föreg.
brågon, frukten av brakved,
bråkbuske, Oedman Bohusl. 1746; egentl, ett
västsvenskt ord; stundom även brägon;
av stammen i brakved med
dialektiskt -g- o. den i fruktnamn vanliga
ändelsen -on.
1. bråk, brutet tal, 1633, från lty.
brok = ty. bruch, egentl.: brytning,
brott, i betyd, ’brutet tal’ från 1400-t.;
i avljudsförh. till germ. brekan, bryta
(se bräcka 1); som matematisk term
översättning av lat. fractio ds.
2. bråk, oväsen, 1771: buller och bråk
= 110. braak, till bråka 1.
1. bråka, väsnas o. d., Envallsson
1788: träta och bråka = nisl. bráka,
no. braaka, da. brage, från mlty. brāken,
braka o. d., av äldre braken (se braka).
Enl. Seip 1: 58 dock snarast inhemskt, till
en avljudsform med ie. -ē- (jfr lat. frēgi).
2. bråka, i uttr. bråka sin hjärna
osv., t. ex. Swedberg 1709 = föreg.
3. bråka, om lin o. d., 1581, av fsv.
*brāka, från mlty. brāken, bryta (se
bråka 1, 2), i avljudsförh. till breken,
bryta (se bräcka). — Härtill: bråka,
sbst., Lex. Linc. 1640, = mlty. brāke, av
brake, jfr brååk Schroderus 1637 m. fl.
brånad, Serenius 1741, utvidgad
(ana-logisk) form av ä. bråna Spegel 1712,
bråne Lex. Linc. 1640, fsv. bruni, broni
= isl. bruni, av urnord. *brunan-, ett
nomen actionis av svagaste avljudsstadiet
germ. brun till roten i brinna; jfr
spånad: fsv. spuni: spinna, ävensom
ledsnad: ä. nsv. ledsna sbst., rodnad: ä.
n sv. rodna sbst.
brås (på), fsv. brā = no. braa, av
stammen i fsv. inf. brā (isl. brá) i
breghþa, förvandla, förebrå = isl. bregða,
hastigt röra, svänga, förebrå, brås på
m. m., fsax. bregdan, fläta, ags. bregdan,
röra, svinga (eng. bride, fläta, jfr
bridong), fhty. brettan, väva, draga, med
presensbildande ie. -dh, av germ. roten
breh, brah, braᵹ i got. brahw augins,
ögonblick (se baldersbrå), mhty. brehen,
isl. b(r)já, glänsa, isl., sv. dial. braga,
flamma, om norrsken; ie. rot bhrek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
