Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - buldan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl i avljudsförh. till isl. beyla, buckla;
jfr got. ufbauljan, komma att svälla;
snarast l-utvidgning av den ie. roten
bhu, svälla (se böna). Besläktade
inhemska ord äro möjl. ä. nsv. bugla,
sv. dial. buggla, da. bugle; formellt dock
oklara; kanske av en grundform med
gg-inskott (jfr uggla: ty. eule); el. med
gammalt ᵹ, i vilket fall bula kunde
tänkas innehålla ett h, till en ie. rot
bhuku̯ (jfr under buga). — Ett annat
ord är fsv. bula, sköldbuckla, motsv. isl.
bóla; väl från rom. spr., jfr ffra. boule,
kula; se Fischer Lehnw. s. 47. Identiskt
med detta är väl också likbetyd, da. bule,
som dock, med Falk-Torp, också kan
vara en biform till bugle = sv. buckla.
buldan, ä. nsv. bulldaan Lex. Linc.
1640, av oklar härledning; väl på ett
el. annat sätt sammanhängande med ä.
nsv. buldagel G. I:s reg. m. fl., bundagell
1541, boldagel 1651 i samma betyd.;
jfr ä. da. boldavid, oblekt lärft.
bulevard, av fra. boulevard, egentl,
germ. ord, motsv. lty., mhty. bolwerk
(se bålverk).
bulgar, av omtvistat ursprung;
snarast (med Schischmanow, jfr IF 31: 85)
av Bolga, bulgarisk form av namnet
på floden Volga, med betyd.: inan från
Volga; jfr Bolgary, by nära Volga,
fordom huvudstad i det storbulgariska
riket i östra Ryssland.
buljong, 1664, av fra. bouillon, till
bouillir, sjuda, koka, lat. bullīre, till
lat. bulla bl. a.: blåsa, bubbla (se följ.,).
bulla, påvlig skrivelse, av lat. bulla,
blåsa, kapsel, ljudhärmande ord (se
bubbla); egentl, kapsel för
urkundssigillet, sedan själva urkunden; jfr bill
2, biljett, bulletin.
Bullaren, häradsnamn, se bord.
bulldogg, 1850-t. av eng. bulldog, av
bull, tjur (besl. med isl. boli ds.), o. dog
(ags. dogga, en hypokoristisk form; se
dogg).
bulle, egentl, samma ord som ä. nsv.,
fsv. bulle i betyd, av visst slags
dryckeskärl = isl. bolli, dryckesskål, da. bolle ds.,
även: bulle, fsax. bollo, fhty. bolla (ty.
bolle), ags. bolla (eng. bowl, varav sv.
bål 2), egentl.: något uppsvällt, av ie.
*bhl̥nen-, i avljudsförh. till boll (av
germ. *ballu-), till den ie. roten bhel,
svälla o. d., jfr följ.; med avs. på betyd,
’(bröd)bulle’, som också uppträder i
holl. bol m., jfr betyd.-analogierna under
kuse. Se f. ö. följ.
bullerblomster, Trollius, Franckenius
1659: buller-, buleblomster; jfr ä. nsv.,
t. ex. Linné, o. sv. dial. äng(s)bullar,
ä. nsv. smörbollar 1694, no. bollblomme
o. d.; till bulle, med syftning på
blommornas form; jfr baldersbrå.
bulletin, från fra. bulletin = ital.
bulletino, egentl.: liten bulla.
bullra, fsv. buldra = no. buldra, da.
buldre, mlty. bulderen, ty. poltern; i
avljudsförh. till sv. (dial. o. vulg.) ballra,
no. baldra, mlty. balderen; jfr litau.
bildėti, bullra, (ie. *bhl̥dh- el. bhl̥d-, se
bulta), möjl. till roten i bjällra (se
d. o.). — Härav: buller, fsv. bulder.
bulna = fsv., motsv. isl. bolgna,
da. bulne (meng. bolnen, svälla); avledn.
av fsv. bulin, biform ’till bulghin = isl.
bolginn, uppsvälld, part. pf. till ett vb,
motsv. fhty. (osv.) belgan, vredgas,
egentl.: svälla; se bolster, bulle, bälg.
bult, y. fsv. bult, bolt, åtminstone
delvis jämte da. bolt lån från mlty. bolte
= fhty., ty. bolz, ags., eng. bolt; väl
besl. med litau. bildėti, bänka, bullra
(om detta förutsätter ett ie. bhl̥d-; jfr
bullra). Se f. ö. bylte, bulta o.
slingerbult. — Ordet förekommer i
ä. (n)sv., t. ex. Reineke Foss o. Dalin
Vitt., även i betyd.: kloss, grobian, o.
användes ännu på 1880-t. som öknamn
på ett visst läroverks elever. Sannol. har
denna betyd, utvecklats ur den av ’stock’
o. d., som uppträder i ä. nsv.; jfr sv.
bängel, kloss, lurk osv.; knappast
däremot elliptiskt av fyllbult o. d.,
som ha ett helt annat ursprung.
bulta = fsv., jfr no. bolta, bullra,
storma fram; besl. med litau. bildėti,
bänka, bullra (se föreg.), el. avledn. av
stammen i bullra. Jfr härtill även H.
Petersson Glotta 4: 295.
bulvan, Brummer Jagt.-lex. 1789; lån
från baltiska språk: lett. bulwáns,
uppstoppad lockfågel (jfr ty. dial. balbahn,
genom folketymologi ballhahn), samma
ord som ä. ry. bŭlvanŭ, kloss,
avgudabild, fslav. balŭvanŭ) kloss, stolpe, osv.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
