- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
103

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - drama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drosse, fsv. *drosi, drosse = no. drose,
till germ. *dreusan, falla (got. driusan,
osv.), som dropi till *dreupan (drypa);
jfr got. drus m., fall ~ isl. dreyri m.,
blod (*drauzan-); av en germ. rot dru-s,
möjl. variant till dru-p i drypa.

drägg, fsv. dræg, bottensats, grums,
jäst = isl. dregg (plur dreggjar) (eng.
dregs plur., från nord.), av germ. *draᵹjō-
= preuss. dragios (germanskt lån?),
besl. med fslav. drozdiję f. plur. (väl av
*dhragh-skā, Berneker Slav. etym. Wb.
s. 228), alban, dra (av *dra(g)ā; jfr om
formen Jokl IF 36: 108), till roten i
grek. thrássō (av *dhragh-i̯ō), förvirrar
(Fick⁴ 1: 464), väl egentl.: grumlar (jfr
till betyd.-utvecklingen under drav).
Härtill även fhty. trestir plur.,
bottensats (ty. trester), ags. dærste f., surdeg,
plur.: jäst (av germ. *drahst-; jfr Sverdrup
IF 35: 154). Lat. fraces plur., jäst, hör
enl. Walde² ej hit; jfr dock Persson
Indog. Wortf. s. 929. — En obesläktad
parallellbildning se drav.

dräggla, se dregla.

dräglig, fsv. drægh(e)liker, från mlty.
dregelik, som kan bäras, till dragen,
bära (se draga).

1. dräkt (i klädedräkt o. d.), Bib.
1541, i ä. nsv. även: dragande,
dragstång, andedrag (se -dräkt 2), utskyld,
omgång mat, sv. dial. bl. a.: skaklar;
jämte ä. da. drægt, da. klædedrakt, dräkt,
o. da. drægt, yngel, från mlty. dracht,
börda, dräkt, havandeskap = ty. tracht,
bärande, börda, för en viss trakt
egendomlig dräkt, motsv. det inhemska
sv. dial drätt, drag(ning), dragstång,
skaklar, väggbonad, matta, foder till
kläder, ä. nsv. drätt o. fsv. dræt, dragande,
dräkt, väggbonad = da. dræt, notvarp,
gång (om körredskap), dragtyg, avel,
yngel, foder till kläder, av germ. *drahti-,
bärande, vbalsbst. till draga, bära
(bildat som t. ex. ätt); jämte *drahtu- =
isl. dráttr, dragning, no. draatt ds.,
notvarp, vindpust o. d.; jfr eng. draught,
dragning o. d. — Jfr -dräkt 2, 3.

2. -dräkt i ande-, notdräkt, t. ex.
Möller 1745, jfr ä. nsv. drächten af min
and
, Liljenstedt, ombildning av fsv.
dræt, dragande, efter mlty. dracht; se
föreg. o. jfr indräktig.

3. -dräkt i en-, tvedräkt, fsv. en-,
tvedrækt = ä. da. endrægt m. m., da.
tvedragt, från mlty. en-, twedracht =
ty. ein-, zwietracht, till mlty. over ein
dragen
, vara ense, twedragen, vara oense;
etymologiskt = -dräkt 2; se även tve-.

dräktig, om djur t. ex. Lex. Linc.
1640, på 1500-t.: bördig m. m. = da.
drægtig, från lty. drechtich = ty. trächtig,
till lty. dracht = mhty. traht,
havandeskap, egentl.: bärande, se dräkt 1.

dräll, 1637 = ä. da. drel (jfr da.
drei(e)l), från mlty. drelle, treskäftad
linneväv = mhty. dril(i)ch (ty. drillich),
varav eng. drill; substantiv, av fhty.
adj. drilich, trefaldig, från lat. trilīx
(genit. trilīcis), av tri-, tre-, o. līcium,
vävskaft, vävtråd (se lits).

drälla, redan 1600-t., spilla, tappa,
dråsa, i dial. även: drula; snarast en
hypokoristisk l-bildning till något av de
nord. verben på dr- med liknande betyd.,
t. ex. dråsa o. sv. dial. dratta.

dränera, 1860-t. = ty. dränieren, fra.
drainer, av eng. drain, av ags.
dréahnian, uttorka, besl. med isl. draugr, torr
trästam, mlty. drôge, torr; se f. ö. drog.

dräng, fsv. drænger, ung, duktig man,
gosse, tjänare = isl. drengr ds., da.
dreng, gosse; i isl. o. no. även ’tjock
käpp’; sannol., med Torp Sprogl.-hist.
Stud. s. 179, besl. med isl. drangr,
uppstående, spetsig sten, o. fslav. drągŭ,
påk, stång, vilket i så fall är
grundbetydelsen ; jfr bängel, sydsv. dial. påg (=
påk) ävensom knekt. Motsvarande
betyd.-utveckling: ’gosse el. ung man
› tjänare’ föreligger även i fsv. svæn
(se sven), got. magus (jfr o. måg),
lat. puer, grek. paĩs, fpreuss. waix,
dräng, men litau. vaĩkas, gosse, son,
fra. garçon m. fl.; jfr även piga, urspr.:
flicka, o. lurk.

dränka, fsv. drænkia = isl. drekkja,
doppa ned, dränka, ä. da. drænke ds.,
i nda.: para sig, om vissa fåglar, egentl.:
sjöfåglar (= vissa sv. dial.), got. dragkjan,
ge att dricka, mlty. drenken, även:
dränka, fhty. trenken (ty. tränken), ags.
drencan (eng. drench); kausativum till
dricka, alltså: komma ngn att dricka;
med hänsyn till nk jfr drunkna.

dräpa, fsv. dræpa, slå ihjäl = isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free