Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - faren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltså egentl, med grundbetyd, hos sbst.
fara av ’farande efter (för att skada),
förföljelse’; sedan med syftning på dens
tillstånd, som är utsatt för förföljelsen.
I det besläktade lat. perītus, erfaren,
föreligger samma betyd.-utveckling som
i förfaren o. bevandrad. — Jfr
farsot. — Om farhåga se håg. — Löpa
fara, motsv. i da., efter ty. gefahr
laufen, möjl. efter fra. courir risque (jfr sv.
löpa risk).
faren, fisken Abramis ballerus, Linné
1740, Sahlstedt 1773 med plur. farnar;
väl besl. med det från germ. språk
härstammande lat. fario, antagl. ’forell’;
egentl.: ’den spräckliga’; se forell,
färna.
fargalt, fsv. fargalter, till germ. *farha-,
svin, gris = fhty. far(a)h (jfr ty. dimin.
ferkel), ags. fearh (eng. farrow), av ie.
*pork̑o- = lat. porcus, svin (vartill
porslin; jfr f. ö. under piggsvin), litau.
parszas, snöpt gält, fir. orc (med kelt.
bortfall av uddljudande p). A. nsv., sv.
dial. farre, sv. dial. far, farg o. farke
äro väl kortformer till fargalt. Bör
däremot isl. farri i Ynglingatal med
Schück Stud. i Yngl.-tal s. 106
översättas med ’galt’ (o. ej med ’tjur’ el. dyl.),
är ä. nsv. farre sannol. en gammal
bildning. Dock vill man ogärna skilja det
isl. ordet från fhty. farro, ags. fearr,
tjur, o. ty. färse, ko, av helt annat
ursprung. — Den egentliga innebörden av
den såsom det förefaller nästan
tavtologiska sammans, fargalt är oklar;
flera möjligheter kunna tänkas.
farhåga, se håg.
farm, lantgård o. d., Dalin 1850, från
eng. farm, av fra. ferme, arrendejord,
till fermer, fastställa (här om arrende),
av lat. firmāre, egentl.: göra fast, till
firmus, fast (jfr firma, firmament o.
konfirmera).
farmaceut, av grek. pharmakevtḗs, till
pharmakev́ō, ger läkemedel, till
phármakon, läkemedel,
fars, GT 1788, Leopold, Thorild; från
fra. farce, till lat. *farsus, för klass. lat.
fartus, part. pf. till farcīre, stoppa;
egentl, alltså: ’proppad’, med växlande
innehåll. Etymologiskt identiskt: färs.
farsot, Var. rer. 1538 = da. Jfr norrl.
dial. far n. ds., finl. faru f. o. farsjuka,
no. farang m., nisl. faraldr m., isl.
farald n. Till vb. fara o. sålunda att
skilja från fno. fársótt, farlig sjukdom
= mlty. vârsucht ds. Jfr sot 2.
farstu, fsv. farstugha = fno. farstova,
till fara vb., kanske: stuga, där man
far (går) in o. ut. — Farstukvist, se
under kvist 2.
fart, = y. fsv., da.; från mlty. vart,
färd, fart, av urgerm. *farði- = det
inhemska färd. Jfr lagfart o. kofferdi.
fartyg, o. 1660, lån från lty. = ty.
fahrzeug; äldst kollektivt: flotta; till tyg,
redskap (jfr tyghus, tygförvaltare).
fas, skifte o. d., från fra. phase, av
grek. phásis, egentl.: kommande till
synes, till phaínō, synes (jfr fantasi).
— Ett annat ord ar fra. face, ansikte,
framsida (i t. ex. det ofta i sv. brukade
en face), av lat. facia, biform till faciēs,
ansikte; jfr fasad.
fasa, sbst., egentl, oblik. kasus till
fsv. fasi m., o. vb. fasa = fsv., äldst
opers.; sannol. besl. med ä. da. fas,
angrepp, stormlopp, da. dial.:
krampryckning (se A. Lindqvist Gramm. o. psykol.
subj. i sv. s. 15 ävensom till
betyd.-utvecklingen H. Petersson Zfvergl. Sprachf.
47: 246); jfr dalm. fasur (*faser), jätte,
buse, osv. dial. fasakus, buse, den onde;
övriga släktingar, som, med andra
utgångspunkter, pläga anföras,
synnerligen osäkra.
fasad, 1752, av fra. façade, avledn.
av façe, ansikte; motsv. ital. facciata
(ä. eng. faciate); till lat. faciēs, ansikte;
väl besl. med facere, göra (se facit).
Av det ital. ordet kommer ä. sv. faciat
1740 (o. möjl. tidigare).
fasan, Risingh 1671: phasshan; jfr
Asteropherus 1609: phasanter plur. =
ty. fasan (fhty. fasân, mhty. även
fasant) osv., av lat. phasiānus, (fågel) från
floden Phasis i Kolchis.
fashionabel, 1838, från eng.
fashionable, till fashion, från ffra. fazon, se
fason.
fason, 1636: phason = ty. fasson, av
fra. façon, av lat. factio (genit. -ōnis),
handlande, handlingssätt, till facere, göra
(se facit). Jfr fashionabel. —
Etymologiskt samma ord är ä. nsv. fansun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
