Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - faren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bristande, i uttr. såsom ther war engom
faat el. finsk-sv. fem minuter fått i två,
till adj. fā (se fattig, få 2,
andfådd); jfr isl. fǽttask, minska, till neutr.
fátt.
fattig, y. fsv. fatigher, -iker osv., ä.
fsv. fātöker = isl. fátǿkr, da. fattig; av
fsv. fā, litet, ringa, till adj. fār, isl. fár,
paucus (se få 2), o. töker = isl. tǿkr, av
germ. *tōkia-, vbaladj. till taka = taga
(av samma slag som t. ex. gäv, häv)
med betyd.: som kan el. får taga; alltså:
som har litet att taga av; jfr lat. pauper,
fattig, av samma stam pau- som ingår
i fā-, o. -per, som förvärvar (till pario).
— Fattig för *fåttig beror på
förkortning av ā till ă framför tt; jfr blaggarn.
— Ordets bildning är f. ö. analog med
fåfäng. — Fattig som en
kyrkråtta, t. ex. Modée 1738.
fauna, nylat., till lat. Faunus, romersk
fruktbarhets- o. fruktsamhetsgud (varav
sv. faun), väl besl. med favēre, gynna;
se favör.
Faurås, härad i Hall. fsv. Færthusæ,
urspr. namn på byn Faurås vid
utloppet av en å; sammans, med os,
åmynning, jfr med avs. på ō > u det av
samma ord bildade Åhus. Senare leden
är väl färd; möjl. syftande på
färjställe; jfr Noreen Spr. st. 3: 106.
favör, gunst, fördel, Spegel 1685: thet
Faveur, av fra. faveur, av lat. favor,
gunst, jfr favēre, gynna, av mycket
omstridd härledning; jfr fauna.
faxe m., lösta, rågsvingel, Bromus
secalinus, närmast dialektord;
n-stams-utvidgning av germ. *fahsa- n., hår, i
isl., no. fax, man, fsax., fhty. fahs,
huvudhår, ags. feax ds.; i ty. dial. fachs,
styvt gräs = ie. *pokso-, o-utvidgning av
s-stammen *pok(o)s, varav sbst. får; se
d. o. Faxe är alltså etymologiskt
identiskt med de isl. mytiska hästnamnen
Hrímfaxe, med rimfrost i manen, o.
Skinfaxe, med skinande man. Samma
grundbetyd, anses av somliga (sannol. med
orätt) ingå i det likbetyd. losta; se d. o.
fé, 1746, från fra. fée, av vulg.-lat.
fāta, ödesgudinna (i Fata Morgana) =
lat. fāta, plur. till fātum, öde, egentl.:
det utsagda; jfr fabel.
feber, 1551, i ä. nsv. även neutr.,
t. ex. A. Oxenstierna = da., från mlty.
feber n. = fhty. fiabar (ty. fieber), ags.
fefor n. (eng. fever), från lat. febris f.
(varav fra. fièvre); omstritt; snarast med
grundbetyd, ’hetta’. - Gamla inhemskt
germ. beteckningar för ’feber’ äro t. ex.
got. brinnô (till brinna); heitô (till
het); ags. hrið = ty. ritten, egentl.:
darrning o. d. (besl. med isl. hrið, storm);
fsv. kaldasot, även: frossa (till kall).
februari, egentl, från genit. till lat.
Februārius, reningsmånad (se
kyndelsmässa), till februo, renar. — I ä. nsv.
i stället rent latinska former el. det
inhemska göyomånad m. m. (se
göjemånad).
feg, fsv. fēgher, bestämd till döden
(Rökst.: faiᵹian, ackus., nyss död) =
isl. feigr, fsax. fêgi, mlty. veige, ags. fǽge
i samma betyd.; i ags., mhty. även:
’rädd (att strida)’, den enda betyd, i
ty. feige. Den fsv. betyd. kvarlever i
sv. dialekter; betyd, ’feg’ i sv. o. i da.
feig beror på lån från ty. Av mycket
omstridd o. oviss härledn.; senast,
mindre tillfredsställande, fört till litau.
paĩkas dum.
Fegen, stor sjö på gränsen mellan
Älvsb. o. Jkpsl., ombildning av fsv.
Fyghþir VGL IV, med samma avledning
som i fno. sjön. Ygðir (nu Ögderen}; ett
urgammalt namn, sannol. av den ie.
stam phuk-, germ. fuᵹ-, som ingår i
grek. poiphýssō (av -phuki̯ō), blåser,
fryser, litau. puka, snöyra, växl. med
ie. p(h)ug- i lett. pūga, vindstöt = germ.
fuk- i sv. dial., isl. fok n., om damm,
snö o. d. som yr omkring, sv. dial.
fjuka, fsv. fiūka, isl. fjúka, da. fyge, fara
el. yra omkring i luften, osv. (jfr under
fjun o. fågel); alltså egentl.: den
blåsande el. dyl. Se förf. Sjön. 1: 154 f. o.
om formen Fegen s. 113 f.
feja, Bib. 1541, ä. nsv. även fäga,
liksom da. feie från mlty. vegen = ty.
fegen, rengöra, sopa; härmed i sv. möjl.
sammanfallet ett med ie. ē bildat
inhemskt *fǣghia = isl. fǽgja, göra blank,
jfr isl. fága, göra ren, smycka m. m.;
anses vanl. besl. med fager, foga osv.,
alltså egentl.: göra passande; kanske
dock snarare till sanskr. pāja- n., glans,
glädje (se under fägna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
