Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - frälsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
da. fregne, jfr fsv. frceknotter fläckig; i
no. även fraknor, fruknor; jfr fris.
fria-kan (eng. freckle från nord.); besl. med
sanskr. prcni-, spräcklig, osv. av en ie.
rot (s)prek o. (s)preg i spräcklig
ävensom väl forell, farna.
frälsa, = fsv. = isl. frelsa, frjalsa,
da. frelse; avledn. av fsv. o. fda. adj. frcels
= isl. frjals, fri; egentl.: *fri-ha1s ’som
har halsen fri’, vanl. tolkat som syftande
på ringen kring trälens hals, ett
gammalt tecken på ofrihet, men enl. Neckel
PBB 41: 405: ’den okränkbara halsen’,
’som man inte får halshugga’ (ss. t. ex.
krigsfångarna i Jömsvik. saga). Härtill
sbst. got. freihals m., ägs. fréols f.,
frihet. - Frälse n. = fsv.: frihet.= isl.
frelse, avledn. av föreg.; varav i nsv. även
det oböjl. adj. frälse.
främja, fsv. frcemia, föra framåt m. m.
= isl, fremja, da. fremmc, f sax. fremmian
m. fl.; avledn. av fram.
främmande = y. fsv., liksom no.
frem-mend o. ä. da. frcemen ombildning (efter
part. pres.-formen) av fsv. frcemadhe
m. m. = nsv. (dial.) främmad med
kollekt, sbst. främmat, da. fremmed,
från mlty. vremede, vremet = fhty.
fremidi (ty. fremd), got.
framapja-osv., adj., egentl.: avlägsen, avlett av
stammen i fram i betyd, ’(borta) från’
(eng. from osv.), möjl. närmast till ett
adv. *framap, framåt, bildat som got.
dalap, nedåt. Fsv. frömmadher från
mlty. vrömed.
frän, 1597: frään (om bockar), 1600-t.
stundom freen, jfr sv. dial. även f ren,
från, också: skarp, ondsint, no. frcena,
lukta starkt. Förhållandet till sv. dial.
frön ävensom no. fr0yna, dofta, är oklart;
möjl. avljudsformer *fréwn-, *fraun~.
Dunkelt. Knappast besl. med isl. f rann,
frcenn, glänsande, skarp, no. fraanen,
rödkindad o. d.; jfr dock Blankenstein
IF 23: 133.
frände = fsv. = isl. frcbndi, da. frcen.de,
släkting; egentl, part. pres, till isl. frjd,
älska (se fria); med något avvikande
bildning i got. frijönds, fhty. f rinn t (ty.
freund), ägs. fréond (enl. friend) m. fl.,
vän, stundom även: älskade el. släkting;
jfr befrynda sig, fryntlig.
Begreppen vän o. släkting uttryckas i de in-
doeur. spr. ofta med samma ord;
motsats: germ. *gastiz (= gäst), främling
= lat. hostis, fiende. - Jfr med avs. på
bildningen fiende.
fränka = fsv. fno.; kortform till
fsv. frcen(d)kona = isl. fréndkona, jfr
t. ex. isl. gridka till gridkona, väl i
anslutning till ord på dimin.-suff. -ka.
1. fräs, halskrås, Bellman 1758: ’med
salope, etui och fraise’; från f ra. fraise
ds., även: kras, innanmäte, besl. med
fris l, frisera (egentl.: krusa). Jfr
med avs. på betyd, kras 2.
2. fräs, roterande fil, från fra. fraise,
till föreg.
fräsa - fsv., no., jfr isl. frces f,
väs-ning; utan omljud: sv. dial. f rasa, no.
fraase; avljudsform till fr a s a. Jfr
Persson Indog. Wortf. s. 875 n. 2.
fräsch, från fra. fraiche, av germ.
frisk-; se frisk, jfr fresk(o).
fräta = fsv., från mlty. vreten, äta
glupskt, fräta = fhty.frezzan (ty. fressen),
ägs. fretan (eng. fret) ds., got. fra-itan
(ipf. frét), äta upp; av äta o. p ref. got.
fra-, fr-, vgerm. fr-, jfr sv. för- o. ty.
ver-; jfr även frät, frossa, vb.
1. frö - fsv., da., no., motsv. isl.
frjö,frcé,gott}.frog, got. fraiw n.,av germ.
*fraiwa-; jfr adj. fsv. o f rö, sv. dial. frö,
isl. frjör, frcer, fruktbar,
fortplantnings-duglig; dunkelt; möjl. avlägset besl. med
grek. sperma n., frö o. d.
2. frö, groda, ä. nsv., fsv. frödh f.,
frödher m. = isl. frauö(r), no. fr au.
Andra besl. bildningar: germ.
*froska-= isl. froskr, mlty. vorsch, ty. frosch;
isl. fraukr el. frauki ävensom ägs. frogga
(eng. frog). Med avs. på frosk- jfr sv.
dial. tosk (under tossa 2); med avs. på
/c-avledn. i fraukr (frauki) jfr likbetyd.
Hy. lork ävensom ags.paddoc(se padda);
om diminutiviska s-avledningar till
likbetyd, ord se under tossa. Ägs. frogga
är en kortform av samma slag som
padda, sv. dial. pugga, ägs. tadde (se
tossa 2). Formväxlingen [-sammanhänger-] {+samman-
hänger+} med den hypokoristiska o.
diminutiva karaktär, som tillkommer så
många ord för ’groda, padda’. Jfr även
groda samt förf. NTfF 3 R XII. 62 f.
- I övrigt blott mycket osäkra [-anknytningar:-] {+an-
knytningar:+} enl. Falk-Torp besl. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
