Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göran ... - habit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tar, motsv. ägs. géatas Beowulf,
Proco-pius: gavtoi; i avljudsförh. till vissa
forngerm. namn på goter, gutar
(gottlän-dingar) o. stundom även götar: fsv.
gutar (-o-), isl. götar, ägs. gotan plur.,
Plinius: gutones, Tacitus: gotones. Av
omstritt ursprung. Numera ofta härlett
av ett gammalt namn på Götaälv el.
någon del därav (Trollhättefallen), *Gaut,
isl. Gautelfr, där då gant- enl. Tamm
m. fl. skulle betyda ’utflöde’ resp. ’fors
el. dyl.’, till gjuta; liksom gutar (o.
goter) analogt tolkats såsom ytterst
hörande till ett likbetydande gut- el.
med Lindroth NoB 2: 75 f. till ett
flodnamn Gnt- (förr Guteån, nära gården
Gute på Gotland, vartill då närmast
Gotland). Häremot talar dock i sin
mån bl. a., att likheten mellan namnen
på dessa närbesläktade folk i så fall
bleve rent tillfällig. Snarast betyder
götar o. gutar (goter) ’män’ (till
g j u t a) med ungef. samma
betyd.-utveck-ling som grek. ärsen, manlig, pers. arsan,
man, till roten ers, väta, utgjuta (jfr
orne); se förf. Ark. 19: 138 o. där
citerad litteratur. Isl. gautar o. gotnar,
män, krigare, i poetiska omskrivningar
(kenningar) utgå dock från de resp.
folknamnen. Göta älv innehåller i så
fall genit. plur. av detta folknamn; jfr
Ark. 25: 199, 351. - Vanligt i
personnamn, t. ex. Algot, Gustav; jfr även
gudanamnet isl. Gautr, om Oden = got.
*Gauts (hos Jordanes skrivet Gap f), ägs.
Géat. - Götes konung, P. Svart Götis
k., i denna form lånat från den äldre
danska konungatiteln (liksom också
Ven-des), genit plur. till göt, motsv. det
inhemska götas, t. ex. O. Petri, med
analogiskt s av fsv. göto. (jfr ovan);
ingående i den svenska konungatiteln
från o. med Magnus Ladulås o. (med
lat. form) Karl Sverkersson.

2. göt el. göte n., gjutet järn- el.
stålstycke; till gjuta; f. ö. flertydigt;
jfr y. fsv. göte, gjutning, o. Ity. göt(e) ds.

Göteborg, från 1619, efter Göta älv,
bildat efter mönstret av äldre namn på
-borg.

H.

habit, Petreius 1615: ’vthi Polensk
habijt’ = ty., från fra. =, dräkt, från
lat. habitus m., egentl.: utseende,
hållning o. dyl., till habére, hava, hålla.

hack, i uttr. i h. och häl, h. i häl
Linné 1747, från Ity. hacke, häl (varav
ty. hacke(n)); antagl. besl. med hake;
jfr t. ex. häl till stammen hank- med
likn. betyd.

1. hacka, vb, fsv. hakka = no.; da.
hakke; väl från mlty. hakken (== ty.)
= ägs. haccian (eng. hack); jämte sbst.
1. hacka, Var. rer. 1538 = no. hakka;
da. hakke; från Ity. hack(e) = ty., osv.;
sannol. besl. med hake; bildningssättet
f. ö. flertydigt.

2. hacka, lågt spelkort, 1768 (’hackor
och kort’), efter Ity. plur. häcken; egentl.:
hackmat o. dyl., till mlty. hack(e) i
denna betyd., jfr hackmack, värdelöst
skräp, pack; till föreg. - Icke sällan
även om pangar, jfr Wennerberg: hundra
banko är en hacka.

hackspett, ä. nsv. hackespett 1640 o.
hackspi(j)t Bureus Suml. o. 1600, 1649,
jfr isl. spceir, no. spett(a), da. spcette, -
fhty. speht (ty. specht), mlty. specht
(eng. speight från ty.); med f-avledn.
att döma av fhty. speh ds. (> ffra.
espeche); säker!, besl. med lat. spica,
ax, splculum, spets, gadd, till ie. spi-,
vara spetsig, i spik osv., jfr (utan s-)
lat. plciis, hackspett; namnet alltså efter
den långa spetsiga näbben. Annorlunda,
men osannolikt, Much ZfdW 2: 285: till
da. spcette, fläck (se spätta), alltså: den
fläckiga. Sammanställningen med ty.
spähen osv. (se speja) är oantaglig. -
En variant är häckspik, jfr ty. dial.
grunspeich, gröngöling.

hafsa, 1676: hafs’ med munnen (dial.),
Spegel 1712 i betyd, ’rycka till sig’ =
no. (även hapsa), jfr sv. dial. habba ds.
o. Ity. happen, nafsa; antagl. rätt unga
bildningar av i mi ta ti v natur, av samma
art som slaf s a o. slabba, där man

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svetym/0307.html

		Svensk etymologisk ordbok / 219 (1922) Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|