Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hirschfängare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. dyl. i got. heiwa-frauja, husbonde,
ägs. hiwrcéden, hushåll (se hird), isl.
hybyli (se hybble), hyski n., familj =
ie. *keiuo-, besl. med lat. elvis, borgare,
lett. séwa, hustru, san skr. giva-, god,
kär; osv.; vanl. fört till ie. roten kei,
ligga, vila, varav möjl.: vara bosatt o. d.
(se hem). - Ett minne av n-stammen
*hlwan- synes föreligga i isl. h j d, hos,
fsv. /»"a-; jfr hos.
hjord, fsv. hiorp = isl. hjord, da.
hjord, got. hairda, fhty. herta (ty.
herde), ägs. heord (eng. herd), av germ.
*herÖö-, antingen ie. *kerdhä-, motsv.
sanskr. cdrdha-, skara, hjord, eller =
ie. *kerdhä-, motsv. fslav. créda, hjord,
rad, tidsföljd (i så fall urspr, ’rad’, jfr
fhty. herta, växling). - Avledn.: herde,
se d. o.
hjort, fsv. hiorter = isl. hjortr, da.
hjort, fsax. hirot, fhty. hiruz (ty. hirsch),
ags. heorot; av germ. *herut- = ie.
*kerud-, till bildningen motsv. (med
avljud) grek. kórydos, tofslärka, besl.
med lat. cervus, hjort, grek. keraós,
försedd med horn, till sbst. *ker-, horn,
i grek. kéras (genit. kératos; jfr karat),
i avljudsförh. till horn; alltså: den
behornade (jfr hind, hornlös); samma
grundbetyd. som i det avlägset
besläktade djurnamnet ren (se d. o. 2). En
avljudsform till ie. *keru-d synes
föreligga i isl. hrutr, vädur, av *kru-d-.
hjortron, 1694, jfr sv. dial. hjorter,
hjorten, hjorterbär; avledn. av hjort;
med -ön efter andra fruktnamn på
denna ändelse t. ex. smultron. Jfr
R. Loewe Germ. pflanzenn. s. 154.
hjul, fsv. hiul - isl. hjól, da. hjul, ägs.
hweowol, hwéol (eng. whecl); av germ.
*hwegivlä- = ie. *klie-k"l-o i grek.
kyk-los, ring (= cykel), sanskr. ca/crd-,
hjul, reduplicerad form av roten &"eZ,
vrida, i grek. pélomai, vrider mig (se
pöl), telos (*klÅelos), mål, egentl.:
vändpunkt (i telegraf), fslav. kolo, hjul,
lat. colns, spinnrock (se kalesch; om
colus jfr dock Walde); jfr hals. -
Dunkla o. flertydiga äro isl. hvél, hvdel
samt mlty. wél, ty. wiel; no. kvel (-
isl. hvel, dock osäker form), möjl. en
ej reduplicerad bildning. Jfr senast
H. Pipping SNF XII. 1: 22 f. - Femte
hjulet under vagnen; motsvarighet
hos Dalin Arg. I nr 13; även i Ity. o.
ty. - Om ett annat germ. ord för
’hjul’ se ratt.
[hjalle, sv. dial., se hylla].
hjälm, fsv. hicelmber = isl. hjalmr,
da. hjelm, got. hilms, fsax., ty., eng.,
helm (jfr Anselm); av germ.
*helma-m., motsv. sanskr. carnia(n)-,
betäckning, skyddstak m. m.; m-avledn. till
ie. kel, gömma, dölja; se t. ex. hål,
hölja. Jfr mansn. H il m er, Hjalmar,
Vilhelm. Samma grundbetyd, har
också lat. cassis, hjälm (se hatt).
Hjälmaren, se Jälmaren.
hjälmig, om nötkreatur: som har vitt
huvud el. vit(a) fläck(ar) på huvudet el.
pannan, i dial. även -og, -ed, motsv.
nisl. hjdlmöttur, no. hjelmutt, da.
hjcel-met; avledn. av sv. dial. hjälm, hvit
fläck i pannan på boskap, da. dial.
hjcelm ds., med utvidgad betyd, (av
samma slag som i bias): sv. dial. hjälm,
hjälmig oxe el. tjur, jfr hjälma, hjälmig
ko, osv., motsv. sydty. dial. helm, vit
fläck i pannan på nötkreatur -
nyper-siska carma, vit häst, skimmel, trol.
även ’grå häst’, av ie. *kel-mo-, bildat
med det även i andra färgbeteckningar
icke sällsynta suffixet -m- (t. ex. litau.
szirmas, grå, om husdjur), o. rotbesl.
med t. ex. sanskr. karka-, vit, vit häst
av *kol-ko-. Alltså ett urgammalt
reliktord med indoeuropeiska anor. Liden
Stud. tillegn. Tegnér s. 579 f. o. där cit
litteratur.
hjälpa, fsv. hicelpa = isl. hjälpa, da.
hjelpe, got. hilpan, fsax., ägs. helpan (eng.
help), fhty. helfan (ty. helfen); jfr litau.
szelpti, hjälpa, med pres. szelpiu o. refl.
szelbius.
hjälte, Bibeln 1541: hielle, ombildning
av y. fsv. helte, stridsman, hjälte, från
mlty. helt, för det osynkoperade fsv.
hceladhe, y. fsv. hcelcedh, som även är
ett lågtyskt lån, motsv. mhty. helet osv.
(ty. held); ett gammalt forngerm. ord
för ’fri man, stridsman o. dyl.’, *halip-,
*halup-, vars slutkons, mycket tidigt
faller (ss. i öl av ’alup-): ägs. hcele, isl.
hair (fsax. heliö, ägs. hceleb, isl. holdr,
med Ö från andra kasus, där kons. ej
stod i slutljud). I övrigt blott osäkra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
