Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hux flux ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avlett av germ. *hugi- (= hug, håg)
Jfr hygglig.
hygge n., t. ex. Serenius 1741, möjl.
lösryckt ur sammans, såsom
skogshygge, till hugg el. hugga, bildat som
t. ex. vindfälle.
hygglig, ä. nsv. ofta hygge-, förr i
vidsträcktare betyd.: angenäm, vacker
o. dyl., t. ex. Bib. 1541, motsv. da.
hyggelig, angenäm, trevlig, hygglig;
kanske egentl.: som gör en väl till mods;
till vb. hygga. Isl. hyggiligr betyder
’förståndig’, jfr <i><hygginn/i> ds. o. sbst. hyggja,
förstånd.
hygien, fra. hygiène, av grek.
(h)ygieiné, egentl, substantiv, adj. fem., till
(h)ygiés, frisk, hälsosam, av ie. *su-, väl,
o. roten g "i-, leva, i grek. bio- (se
biologi), lat. vivere, kvick osv.
hyla, tjuta, med dial. anstrykning,
mest i Sydsv., 1621 (jfr höla 1560) =
da. hyle, motsv. mlty. hûlen, mhty.
hiulen (ty. heulen)-, av ljudhärmande
urspr, liksom yla. - Ordet, som även
är allmänt i nordsv. dial. (o. på Gottl.),
är väl inhemskt, men beror i s. Sverige
sannol. på lån från söder; i mellersta
Sv. torde det icke höra hemma.
hyll, hylle-, sy ds v., fläder, fsv. hylle,
motsv. da. hyld; jfr ä. nsv. o. sv. dial.
holltry (jfr try), Viburnum opulus; väl
av en germ. stam huln-, besl. med fhty.
holuntar (ty. holunder, holder), som är
bildat med det i trädnamn icke ovanliga
germ. suff. -ðr- (jfr fläder o. apel); jfr
det dunkla meng. hildir, fläder (se E.
Björkman ZfdW 2: 216). Antagl. att
hålla samman med slav. kalina,
Viburnum opulus m. m., en betyd, som utom
i det nämnda holltry också uppträder i
ty. wasserholder. - Att det sv. ordet
är inhemskt kan ej betraktas som fullt
säkert.
1. hylla, sbst., Var. rer. 1538 (1520-t.:
hyllerne pl.) = no. = da. hylde, av
germ. *hulþion-, växl. med germ.
*helþion (;> *hilþ-) i ä. nsv., isl. hilla (i
1600-t. :s svenska även hill) = mlty.
hilde f., skulle, foderhäck, o.
*helþa(n)-i isl. hjallr, upphöjt underlag, ställning,
sv. dial. hjälle m., skulle, hylla, ä. da.
hjæld, höloft, m. m.,; till den ie. roten
kel, höja sig, i hall l, holme osv.
2. hylla, vb, se huld.
hylle, blomhylle, botanisk term,
neutr., från ty. hülle f., till vb. hüllen
= hölja.
hyllest, fsv. hyllist f. o. n., huldhet,
trohet = ä. da. hyldest, isl. hollusta, till
stammen hull- i huld, bildat som tjänst
o. ynnest.
-hyllt i fin- m. fl., bildning till hull
av samma art som -bent, -hänt, -lynt,
-länt, -mynt, -sint osv., urspr. med
urnord. änd. -iþ-, vilket uppträder som
tillhörighetssuffix i en mängd
denominativa adj. av participial natur; -t hör
Ijudlagsenligt endast till avledn. av
stammar på tonlös konsonant såsom just
detta, av urnord, <i>*hulþiþa- > *hulliþa-,</i>
där l på grund av det en gång i
stammen befintliga þ blivit tonlöst; -t är
sålunda i t. ex. -bent analogiskt.
hylsa, 1743, Sahlstedt 1773 = da. hylse,
från ty. hülse (fhty. hulsa) - mlty.
hulse, en s-bildning till germ. hul i
hölja. Ä. sv. hölsa Acrel 1745, Weste
1807, Dalin 1850 (med ö av äldre y)
beror på tidigare lån.
Hymen i knyta Hymens band o.
dyl., ung romersk bröllopsgudomlighet,
egentl. från grek. (h)ymén, rop eller
sång, som uppstämdes av brudföljet;
besl. med hymn; men obesl. med grek.
(h)ymén, mödomshinna, i sv. använt
som anatomisk term, som hör till den
ie. roten för sy.
hymn, av grek. (h)ynos, besl. med
Hymen.
hynda = fsv., en spec. svensk
bildning, av germ. *hundion; jfr fsv. kætta,
isl. kætta, katta, till katt osv. Isl. har
hyndia av *hundilõn. Andra nord. ord
för ’hynda’ äro fsv. bikkia = eng. bilch,
sv. tik, da. tæve o. da.-no. tispe.
hypnos - fra. hypnose, till grek.
(h)ypnos, sömn, motsv. lat. somnus o.
(det inhemska) sv. sömn.
hypokondri, av grek. (h)ypokhóndria,
neutr. pl., underliv, av (h)ypó, under, o.
khóndros, hjärtgrop.
hypotek, 1636 (ehn H.) = ty.
hypothek osv., av grek. (h)ypothéké, egentl.:
underlag, till (h)ypó, under, se f. ö. apotek.
hypotes E. Swedenborg: hypotheser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
