Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kantsju(k) ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. kapp, i uttr. i kapp el. kapp,
t. ex. springa (i) kapp osv., P. Erici
1582: dricka kapp, motsv. fsv. a kapp
(som kvarlever i nsv. i vissa trakter
förekommande på kapp), isl. kapp n.,
tävlingsstrid, plur. i kppp, no.-da. i kap,
da. (o. no.-da.) om kap. Vanl.
uppfattat som en biform till kamp 2, med
assimilation av -mp- till -pp- såsom t. ex.
soppa o. svamp; jfr sv. dial. i kamp,
i kapp. Enl. Olson Från fil. fören. i
Lund 3: 11 f. dock möjl. av annat
ursprung o. besl. med kippa (möjl. av
*kep-pian). Jfr kapprak. - Härtill vb.
kappas = no. kappast, da. kappes, jfr sv.
dial. kampas; jämte, med i-omljud, sv.
dial. kappas = isl. keppa(st), no. kjeppast.
kappa = y. fsv.: kappa (i regel med
kapuschong), kapuschong = da. kappe.
från mlty. kappe ds. som i fsv. = fhty.
kappa (ty. kappe, huva), ägs. cceppe,
kappa (eng. cap, kapuschong, huva,
mössa), lån från rom. spr.: mlat. cappa,
kappa, huvudbetäckning, möjl. äldst om
båda i förening = ital. cappa, kappa,
osv.; biform till cäpa (se kåpa);
san-iiol. kortformer till ett av lat. caput,
huvud, bildat ord. Egentl, sålunda:
huvudbetäckning el. kappa försedd med
sådan; den nuv. betj^d. i sv. uppkom,
sedan hättan skilts från kappan. Jfr
kapp l, kapplake o.
kapuciner-munk. - Bära kappan på båda
axlarna, t. ex. Dalins Arg. (draga),
motsv. i da. o. ty.: kappan bars förr i
regeln blott på vänstra skuldran;
genom att hänga den över båda skyddade
inan sig mot regn och blåst från båda
sidorna, dvs. var beredd på alla
eventualiteter. - Vända kappan efter
vinden, t. ex. Dalins Arg. (efter vädret),
efter ty. den mantel nach dem winde
hängen. - Kappsäck, 1744, Lind
1749, övers, av likbetyd, ty. mantelsack,
jfr eng. cloakbag, fra. portemanteau.
Tegnér Ark. 5: 163. - I äldre tid i
stället vålsäck, från mlty. wätsak, till wdt,
kläder (= sv. vad; jfr väska). - Ett
liknande ord är mlty. knapsack,
matsäcksväska o. d., varifrån ä. nsv.
knapp-sack, -säck, ränsel, varupåse, ä. da.
knapscek ds. o. eng. knapsack, ränsel,
till höll. knap, mat; jfr knapra.
kappas, se kapp 2.
kappe, i ä. nsv. (Var. rer. 1538 o.
inpå 1800-t.) även om dryckeskärl;
under 1500-t. som spannmålsmått i
Finland; fsv. kappe (cappi jern 1292, dock i
avskrift från 1603; kappi n., mått för
järn, se Sdw. Tillägg); f. ö. obekant i
germ. spr.; säkerl. lån från fin. kappa,
kappe, kappmått, stånka, trästop m. m.
Se Tamm-Saxén Sv. 1m. XI. 3: 136 f.
kapplake, viss procent av vinst å
frakter, vilken tillkommer
fartygsbefälhavaren, 1768: kaplaken (som best f.)
= da. kaplak, från mlty., höll.
kaplaken, vars -en uppfattats som best.
artikel, av kap(pe) (se kappa) o. laken
(lakan), urspr.: gåva av kappa el.
huvudbetäckning, jfr likbetyd, eng.
hat-moneij o. fra. chapeau (egentl.: hatt).
kapprak, t. ex. Linné 1745, Sahlstedt
1773, förr: kappråt, t. ex. Möller 1755,
fsv. kaprceter; väl till kapp 2, möjl.:
som avlas el. strävar att hålla sig rak.
kappsläde, 1748, Sahlstedt 1773, väl
till kapp 2, alltså egentl.:
kappkör-ningssläde.
kaprifolium, nylat. bildning av caper,
bock (urbesl. med isl. hafr osv., se bock
slutet), o, folium, blad (se folio). Jfr
kapriol, kapris, kypert.
kapriol, Broms Gyllenmärs, Spegel
1685 (capreol), Rudbeck 1685: ’springa
en capriol’, förr även cabriol, ytterst av
ital. capriola, till lat. caper, bock (se
k a p i f o l i u m); alltså egentl.: bocksprång;
jfr kabriolett.
1. kapris, nyck, t. ex. M. Björnclou
1655, av fra. caprice - ital. capriccio,
väl till caper, bock (se kaprifolium);
alltså egentl.: uppförande likt en bock.
2. kapris, en krydda, B. Olai 1578:
cap(p)ris; Bellman: kapris, men Weste
1807: cdpris = da. kapers, ty. kaper
osv., av grek. kåpporis, lånord av okänt
ursprung.
kapsel, t. ex. Linné 1744 (som
botanisk term) = da., ty., av lat. capsula,
dimin. till capsa, förvaringsställe (se
kassa).
kapson, Spegel 1685, motsv. da. kap
-sim, genom tysk förmedling (Ity.
kap-sun) till fra. cavecon, av ital. cavezzone,
förstoringsform till cavezza, grimma, jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
