- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
311

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kila ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra gamla beteckningar för ätten se
under ätt.

kinematograf, av grek. kinéma (genit.
kinématos), rörelse (till kinein, röra; se
under heta), o. en avledn. av gräphein,
skriva.

kinka, 1647, Arvidi 1651; väl samma
ord som sv. dial. kinka, hänga o. slänga,
gunga, no.: vrida, vricka, till en germ.
rot kenk, vrida, böja. jfr no. kank, knut,
men även: illvillighet, sv. k a n k a, k å n k a,
jfr i fråga om betydelseövergången sv.
vriden, vresig. - Ordet uppräknas
av A. Oxenstierna i brev till sonen
Johan 1647 (Bref s. 345) bland de
»spi-tiske ordh», som den senare i sin
brevväxling tillåtit sig. - Jfr ä. nsv. kinkot,
hos Columbus Ord., i betyd, ’besvärlig’
cl. dyl.

Kinna, sockenn., Vgtl. = fsv., till ett
ord = no. /ann, fjällsida, brant
sluttning (även i ortnamn); egentl, en
överförd anv. av kinn = kind l, av samma
slag som i hals, huvud, kap, sv. dial.
kvärk, strupe (se Kvarken), näs, rygg,
(ås-), tunga osv.

Kinnekulle, i fsv. kallat Kindkulle o.
Kinda b&rgh, dsv. kullen el. berget i
Kinds el. Kinne härad; se Kind 3.

Kinnevalds, fsv. Kindvats (av -valns),
härad Smal., till Kind 3 o. vatten.

kiosk = da., ty. osv., från ett
turkiskt ord med betyd,
’trädgårdspaviljong’.

1. kippa (ned skorna); jfr Serenius.
1734, Weste 1807: kippa skorna på sig,
motsv. no. kippa paa seg, taga på sig i
hast, isl. kippa sköm d fétr; vidare:
Tappa skorna, t. ex. Ihre 1769, Lindfors
1815, hos den sistnämnde: trampa ned
(bakstyckena på) skorna, varav kippa
ned skorna, t. ex. Hof 1772, väl under
påverkan av trampa (ned); till fsv.,
isl., no. kippa, rycka, hastigt draga =
mlty. kippen, snappa; av omtvistad
härledning. Grundbetyd, hos dessa uttr.
har varit ’(hastigt) draga skorna på sig’
= kippa skorna på sig, varav: a) draga
skorna på sig utan att (ge sig tid att)
draga strumpor på, t. ex. Lind 1749;
jfr Hallman 17 76: på bara fötterna kippa;
b) draga skorna på sig utan att (ge sig
tid) att draga upp bakstyckena, Sahl-
stedt 1773, Weste 1807. Sedermera:
kippa skorna, med starkare aktiv betyd,
o. slutligen: kippa ned skorna, där betyd,
’taga skorna på sig’ alldeles försvunnit
o. lemnat plats åt den av ’trampa ned
skorna’. - Härtill: kippskodd, t. ex.
Spegel 1712 osv., med skiftande betyd.,
i anslutning till föreg, uttr.; jfr
Bellman: med . . kippade skor och: toffeln
. . uppdragen på kipp (motsv. sv. dial.
kippe, utan strumpor i skor, stövlar
osv.). - Se Olson Från fil. fören. i Lund
s. l f.

2. kippa (efter andan), Hallman 1778,
ännu ej hos Dalin 1850, jfr sv. dial.
kipa ds.; sannol. ljudhärmande, liksom
den likartade stammen kik under
kikhosta, o. liksom sv. dial. hikja, flämta
(se hicka, hisna), sv. dial. hipa, flåsa,
osv. (se häpen); möjl. dock åtminstone
påverkat av föreg. - Härtill avledn.:
kif ta, t. ex. Dalins Årg., bildat,
snarast till kipa, som snyfta osv., alltså
motsv. ett germ. *kipatjan. - Se Olson
Från fil. fören. i Lund s. 6 f.

kirurg, ytterst från grek. kheirourgös,
arbetande med handen, till kheir, hand,
o. érgon, arbete (se verk).

kis, Spegel 1685 = da., från ty. kies,
av mhty. kis, grov sand, vartill en
inhemsk motsvarighet i ortn. Kisa (se
förf. Ark. 17: 78). Jfr kisel.

kisa, Weste 1807, f. ö. ungt i
litteraturen - no.; väl besl. med fris. kisen,
öppna sig, stå öppen, visa tänder; av
omtvistad härledning. - Härtill:
kis-ögd, ä. nsv. kissögd 1600-t., även om
den som kastar kärleksfulla blickar
(Lind 1749).

kisel, Linné 1735: kissel = da. kisel,
från ty. kiesel, av fhty. kisil, kiselsten,
hagel = ägs. cisel, sand /%* Ity. keisel; avledn.
av kis.

kisse, O. v. Dalin: kise, f. kissa, Lind
1749: kiss, f. kissa, Sahlstedt 1773, fru
Lenngren 1794, Weste 1807: kiss, den
senare även: kisse, jfr da. kiss, isl. kisi;
bildat av ett lockord för katter (jfr
liknande ordskapelser under kid o. tacka
1); ej besl. med ty. kitze, som är en
ung diminutivisk avljudsbildning till
katze (jfr om dylika t. ex. under tipp).

kista = fsv., isl. = da., mlty. kiste,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free