Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kunna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kura i sitta och kura, fsv. kūra,
sitta stilla, stå (som jaktterm), se Sdw.
= no. kūra, ligga sammanhukad, (ä.)
da. kure, sitta el. ligga stilla, mlty.
kûren, lura, speja, ty. kauern, huka sig
ned; eng. cower ds.från nord.?; jfr fin.
lånordet kuuro, gömställe, hukande ställning;
väl besl. med grek. gȳrós, krokig, osv., till
ie. roten geu, vara böjd, jfr Lidén IF
19: 343 o. se kjusa, kota, kula 2,
kåta, ävensom kåre. – Kura gömma,
se kurra 2.
kurage, ä. nsv. även kuras Spegel
(jfr ä. ty. corass); Bellman: courage,
trestavigt uttal liksom bagage; av fra.
courage = ital. coraggio, avledn. av fra.
coeur = ital. cuore, av lat. cor (genit.
cordis), hjärta (urbesl. med hjärta).
[Kuramåla, gårdn., se under -måla.]
kurant = ty., av fra. courant, löpande,
gängse, part. pres. av courir, löpa,
ytterst till (men ej direkt av) lat. currere
ds.; se kurs.
kurbits, B. Olai 1578, från lty. el.
ty.: fsax. kurbiz, som lånats från fhty,
churbiz (ty. kürbis) = ags. cyrfet;
gammalt lån (före den tyska
ljudskridningen) från lat. cucurbita, med
reduplikationsstavelsen cu- antagl. från
cucumis, gurka, o. f. ö. motsv. sanskr.
carbhaṭa- m. fl. former; väl egentl. om
Lagenaria vulgaris. – Om ags. hwerfette,
kurbits, se litteratur hos Walde s. 206.
kurera, ytterst av lat. curāre, bl. a.:
vårda, bota, urspr.: hava omsorg om,
till cūra, omsorg jfr kur 2, kuriös o.
assurera. – Till curāre hör också
kurator, av lat. cūrātor, som sköter
om, ombesörjer.
kurfurste, P. Svart Kr.: churförster
plur., från ty.: mlty., mhty. kurfürste
(ty. <i>kurfürst), till mhty. kür, val, o.
furste; se kora, villkor o. tjusa;
kurfurstarna valde tysk kejsare.
kuriositet, av lat. cūriōsitas (genit.
-tātis), vetgirighet, nyfikenhet, till
cūriōsus (se kuriös).
kurir, från ty. kurier, av fra. courrier,
till courir, löpa (se kurs o. jfr under
karriär).
kuriös, i ä. sv. även: nyfiken, t. ex.
Dalins Arg. (curieus), av fra. curieux,
nyfiken, sällsam, av lat. cūriosus,
sorgfällig, nyfiken, till cūra, omsorg (se
kurera).
1. kurra, häkte, t. ex. 1769, i dial.
även korra, väl samma ord som sv.
dial. kurra (-o-), liten koja, el. möjl.
en kortnamnsbildning till ä. nsv.
kurtorn, vakttorn (se kur 1), el. till corps
de garde, stadsvakten. Jfr det väl på
liknande sätt uppkomna finka ävensom
(ä. sv.) prubba (till proba).
2. <b>kurra el. kura</i> i uttr. k. gömma,
Lind 1749: kura gjöme, Sahlstedt 1773:
kura i göma, 1796: kurra gömma; i ä.
tid även kurra bo och gömma (jfr sv.
dial. kurra-bo-gömma Ögtl., Nke), el.
blott kurra bo (till sbst. bo). Sannol.
är det hos Sahlstedt förekommande
kura i göma den ursprungliga formen,
till fsv. göma, gömställe, sv. gömma.
Det i dial. även uppträdande kur(r)a
gömme hör till ä. sv. gömme n. el. har
kanske i vissa trakter uppstått ur fsv.
gömo, oblik kasus till göma. Kurra
har utvecklats ur kura (se d. o.) i
svagtonig ställning. Se Kock Sv. lm. XV.
8: 13 f. – Jfr det finska lånordet
kuuro, gömställe, även om leken ’kurra
gömma’.
3. kurra, vb, t. ex. om katt el. i
uttr. det kurrar i magen, motsv. ä.
nsv. korra, kurra, kackla, kvittra, rossla,
sv. dial. korra, kurra bl. a. även ’knorra,
knarra’, fsv. kurra, kväka, kura, kuttra,
korra, kurra, knorra, knota, isl. kurra,
knorra, tala högt, no.: om t. ex. duvors,
tjädrars o. orrars läten, da. kurre, kuttra,
i ä. da. även ’knorra, knota’, mlty.,
mhty. kurren, knota, knorra, i ä. ty.:
kurra, om katt, ty.: tala med djup röst
(i motsättning till kirren), eng. dial.
curr, knota, knorra; ljudhärmande
bildningar, somliga kanske unga o.
uppkomna oberoende av varandra; delvis
dock möjl. avljudsformer till no. karra,
kackla, kuttra, o. mlty. kerren, knarra,
fhty. kerran, knarra, skrika, ags. ceorran,
knarra; jfr lat. garrio, pratar, litau.
gar̃sas, ljud, osv. Jfr det likaledes
ljudhärmande knorra. – Avledn. på -l: ä.
nsv. korla, kurra, rossla, kuttra, gurgla,
B. Olai 1578 o. ännu Lindfors 1815, ä.
nsv., no. kurla, kuttra o. d.
1. kurre, ekorre, Liljestråle 1797:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
