Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lovera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(ty. glaube), ägs. geléafa (jfr eng. belief),
tro, osv., vartill vb. got. galaubjan, fhty.
gilouben (ty. glauben), ägs. geliefan (jfr
eng. believe), tro, osv.; till germ.
stammen *laub~, varom se under lov. 1.
Grundbetydelsen är ’välbehag, kärlek’
(se ljuv), varav ’förtroende’ o.
sedermera ’tro’ utvecklat sig. Tro’, ’hopp’
o. ’kärlek’ ha i germ. spr. uttryckts med
bildningar av samma rot: ty. glaube,
’tro’, got. lubains, hopp, o. ty. liebe, eng.
love, kärlek. - Fsv. lovan beror på
ombildning efter inhemska mönster.
lovera, o. 1585 - ä. da. lovere, från
mholl. loveeren, av ä. fra. loiwier (fra.
louvoyer), till höll. loef, vindsida (se
lov 3 o. lova 3). Ä. iisv. lavera
Spegel 1685 m. fl. = da. lavere från Ity.,
höll. laveeren, med yngre a.
Lovisa, kvinnon., från ty. =, av fra.
Louise (se Louise).
lubb, Brosmius vulgaris, 1794 (från
Bohusl.), motsv. fno. lubba, tjock torsk,
110. lubbefisk, -torsk, tjock torsk, da.
lub(be), Gadus pollachius(?); jfr sv. dial.
lubber, tjock o. trög man, lubba, tjock
o. klumpig kvinna, no. lubb(e), fyllig
figur, får, kalv m. m., nisl. lubbi,
lång-hårad hund, tjock hårtott, da. lubbe, fet
hund, mlty. lobbe, tjock, hängande läpp,
nedhängande manschett, stor hund el.
stockfisk, meng. lobbe, långhårig hund,
eng. lob, stor klump, lymmel m. m.,
jämte adj. ä. nsv. lubbig, tjock o.
klumpig, Dahlstierna m. fl., sv. dial. ds., no.,
lubben, rund o. fyllig, o. vb. sv. o. no.
dial. lubba, gå tungt o. trögt.
Hypo-koristiska bildningar av samma slag
som t. ex. knubb, möjl. till olika
grundord; jfr f. ö. under loppa, luv l o.
löv. För Torps härledning s. 392 av
en germ. rot lub, hänga slappt, kunde
tala no. lugg, stor tjock kropp, i sht:
stor forell, till lugg 2 (om hår), ävensom
den motsvarande betyd.-skiftningen i
orden under lump (vilket f. ö. möjl. är
avlägset besl. med lubb) o. under lunta.
lucern el. lusern, Broocman 1736:
lucerne = ty. luzerne, av fra. lucerne
1500-t.; dunkelt. – Växten odlades först
av iranerna (mederna), jfr grek. médiké,
den mediska (växten), o. lat.
släktnamnet Medicago.
Lucia, i dial. även Lusse (vanligt även
i riksspr.) o. Lussi (från en form med
tillbakadragen accent; jfr Maja), i ty.
även frau Lutz; enl. legenden ett helgon
(t 304); möjl. dock egentl, en hednisk
ljusgudinna el. dyl.; i alla händelser till
lat. lax (genit. lucis; urbesl. med ljus),
vars dag, den 13 dec., atm. i Norden (o.
i Sverige särsk. i den västra delen) varit
en av årets betydelsefullaste dagar,
förbundna med om julfirandet starkt
påminnande plägseder. Litteratur se Nord.
Fam.-bok 16: 1218, vartill kan läggas
Bråte Ord o. Bild s. 635 (som anser
festen lia en jämförelsevis sen
upprinnelse, 1400-t.) o. M. P:n Nilsson Årets
folkl. fester s. 178 f.; jfr även Hjelmqvist
Förn. och familjen, s. 165 f. - Lucia
företer med avs. på sättet för hennes
firande frändskap med den sydtyska
(Österrike) frau Perdita, vars namn är
en avledn. av fhty. perahl, beraht =
bjärt.
1. lucka, fönster- o. d., fsv. luka,
toka, lucka, dörr, ä. nsv. luka ännu
t. ex. 1693 (vartill lucka som t. ex.
vecka av vika) = isl. lo ka, da. laage,
till svaga rotstadiet av germ. *lukan,
tillstänga = fsv. luka; jfr lock 2.
Från presensstadiet luk utgår däremot
sydsv. dial. Inga, da. luge, no. luka =
mlty. lake.
2. lucka, öppning, sannol. samma
ord som föreg., möjl. dock påverkat
från ty.; jfr Iticke = fhty. luccha, av
germ. *lukjön, formellt identiskt med
lycka 1.
lucker, 1764, om matjord, jfr U. Hiärne
1702 o. Lenseus 1758: luck, från ä. ty.
el. Ity. lukker - ty. locker, jfr mhty.,
ty. dial. luck jämte mhty. lucke.
Dunkelt liksom också förhållandet till no.
lukr, som snarast ej hör hit. - Där*
jämte den från nhty. kommande
formen locker, 1807, Strandberg 1856
m. fl. o. i nyaste tid Grebst 1912, Berg
En german 1916.
ludd, Arvidi 1651, Serenius, Salander
1758, jfr ä. da. loddf ludd, shetl. lödd,
tjock betäckning av hår el. ull,
nord-sv. dial. ludda, grov toffel, no. o. jämtl.
lödde, hårsock, jämte fiskn. lödda till
ä. nsv, lodh, låd (t. ex. I. Erici 1642),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
