Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lurvig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lydas (kvar i ipf. lyddes), fsv. lypas,
lyssna, ren. till ä. nsv. lyda, lyssna, t.
ex. Bib. 1541, Kolmodin Qv.-sp. m. fl.,
fsv. lypa ds., se lyda 1. Jfr följ. samt
i fråga om bildningen sv. lass, värd.
för låtsa till latas.
lyssna, o. 1655: lysnandes, f. ö.
sällsynt under 1600-t. o. första hälften av
1700-t., ej hos Serenius 1741, men
upptaget hos Lind 1749; bildat till pres.,
imper. lyss-, se föreg.
lysta = fsv.: opers. o. personl., isl.:
opers. = da. lyste, fsax. lastian, fhty.
lusten (ty. (ge)liisten), ägs. lyslan (eng.
list); avledn. av lust. - Lys t en, R.
Foss 1621 = da., utvidgning av ett adj.
motsv. fsv. lyste, isl. lystr ds.; jfr ty.
läster n.
lystmäte, ombildat efter föreg, av fsv.
lustmcete (liksom i nsv. tillsamman med
vb. få); till lust o. mat. lä. nsv.,
t. ex. Lucidor, i samma anv. även
krås-mäte (fsv. kräsmcete, läckerhet; se
kräsen). Jfr med avs. på bildningen sv.
innanmäte.
lystra, 1633 (med efter) = da. lystre,
från mlty. låsteren, lyssna, höra = fhty.
hlåstrén (ty. dial. laustern); besl. med
isl. hlust, öra, o. hlusla, lyssna, ägs.
Myst, hörsel, o. hlystan, höra (eng.
listen), fir. cliias, öra (av *kloustä); till
germ. hlus = ie. klus i fhty. hlosén,
lyssna, (ty. dial. lösen) osv. ~ germ.
*hleuza- i isl. hlyr, kind, fsax. hlior,
ägs. hlcor; jfr fslav. sluchu, hörsel, osv.;
utvidgning av ie. kla, klen i ljud osv.
lyte = fsv. - isl. lyti, da. lyde, av
urnord. *leutia-, till isl. ljötr, sv. dial.
ljut, ljöt, vänskaplig, ful, = got. Huts,
hycklande, falsk; med ungefär samma
betydelseskiftning som i ful o. dess
släktingar; jfr got. lutön, bedraga, osv.
Vanl. sammanställt med luta, alltså ’gå
böjd’ > ’se skenhelig el. falsk ut’; den
nord. betyd, ’ful, vanskaplig’ kan
antingen utgå från den senare el. vara
självständigt utvecklad ur betyd, ’gå
böjd, krokig’. Om en annan överförd
anv. av grundbegreppet ’luta’ (Vara
sorgsen’) se under d. o. - Annorlunda
om got. Huts se Persson Wz. s. 25. -
Med avs. på ä. nsv. Ijoten (hljoten,
hio-ten) o. dalm. Ijotingen om den onde, jfr
sv. fulingen under ful ävensom sv.
styg-gen i samma betyd. - Jfr följ.
1. lytt, vanskaplig, 1595, 1639, egentl,
part. av fsv. vb. lyta, tillfoga lyte,
avledn. av fsv. *liuter = isl. ljötr,
vanskaplig, ful, vartill även lyte (se föreg.).
2. lytt, så beskaffad, att man hör
mycket väl på grund av gynnsamma
akustiska förhållanden, H. Larsson Int.
1892 (lydt), Sydsv. dagbl. 1896; efter
da. lydt, egentl, neutr. till ä. da. lyd,
hörbar o. d. = isl. hljoÖr, tyst, osv.
(grundordet för sbst. ljud; se d. o.),
Lyttkens o. Lütkens, familjen., från
Ity.; bildat med genitivändelsen s av ett
kortnamn med diminutiv avledn. -ken:
Låtke(n), Liideke, Lndekin m. m. (=
fsv. -lat. Lydekinus, efter vilken en f
örn-västgötsk handskrift uppkallats); till
Ludvig o. d., delvis också till namn
på leud-, såsom Leodechin osv.; jfr t. ex.
Wilkeiis ävensom Gödecke, Höpken
m. fl.
lyx, Tessin 1754 o. Oelreich 1755:
luxe; Höpken m. fl. skriva Inx; ännu ej
hos Dalin 1853 (som dock upptager
luxuriös); av fra. luxe, avlat, luxus (av
omstridd härledning; se senast Persson
Indog. Wortf. s. 207: till lat. luxus, vriden
ur led; alltså med grundbetyd.: bringas
ur sitt vanliga läge ;> utsväva).
1. låda, sbst., t. ex. 1625 (om
skrålåda), 1636 (låder plur.); i betyd, ’lavett’
t. ex. 1543 (-a-), 1556 (-o-); från mlty.
lade, äldre lade, låda, lavett = ty. lade.
Enl. somliga etymologiskt identiskt med
lada, till isl. hlada, lasta, osv.; i så fall
egentl.: inrättning att lasta med. Säkerl.
dock i stället att föra samman med
mhty. lade, bräde, handelsbod (ty.
la-den), vartill sv. boklåda; sannol. besl.
med fsax., fhty. lätta (ty. latle), smal
bräda, spjäla, ägs. Iceit (eng. lath); med
växling av germ. -f)-, -II- o. -/>/?-; jfr
läkt. Alltså egentl.: av bräder
förfärdigat. - Fsv. ladhika, ä. nsv. o. sv.
dial. låd(d)eka, läd(d)ika, (liten) låda,
utgår från en mlty. diminutivform av
samma slag som nejlika.
2. låda, vb, fsv. lodha, lupa (ipf. -de)
= isl. loÖa, no. löda, ett speciellt nord.
ord, av germ. *lupén. Av Falk-Torp s.
651 fört samman med luden osv. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
