Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - madrass ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mhty. magnet(e), av lat. magnes (genit.
magnetis), av grek. magnes, lithos
mag-nétés, egentl.: sten från Magnesia (i
Thessalien); även lithos héräkleios,
egentl.: sten från Heracleum (i
Macedonien). - I rom. spr. i stället bildningar
av grek. ddamas, diamant (se d. o.). I
isl.: leiÖarsteinn, till led, väg; i fsv.
sceghlsten, ä. nsv. seghel-, seghersten,
av mlty. segelstén (jfr under kompass).
magnificens = ty. magnifizcnz, fra.
magnificence, av lat. magniflcentia,
storslagenhet, präktighet m. m.; jfr lat.
mag-niflcus, präktig, varav fra. magniflque
= sv. magnifik; till lat. magnus, stor,
o. facere, göra. - Med avs. på anv. som
titel jfr excellens.
magnolia - fra.; efter den franske
botanisten Magnol (f 1715). Jfr
liknande ursprung för b eg o n i a, dahlia,
fuchsia, hortensia, kamelia.
Magnus, mansn. = fsv., da. == isl.
fno. Magnus; i Norden först buret av
den norske konungen Magnus den gode
(.j* 1047), som enl. Snorres berättelse i
Heimskringla uppkallades efter Karl den
store, dvs. Karl Magnus, av lat. magnus,
stor (jfr magnat), urbesl. med
mycken. Härav: Måns (se d. o. o.
Monte l i u s).
mahogny, 1780- o. 90-t. (t. ex.
Bellman o. Kellgren): mahogen(e),mahogonij
(ännu 1845 o. 1857), mahognu m. m.;
Geijer 1809: mahogni; från eng.
ma-hogauy (1700-t.); väl av västindiskt
ursprung.
Maier, Mayer, familjen., se Meier.
1. maj, månadsnamn, y. fsv. mai
(måg) = da., ty. mai (fhty. rneio), eng.
may osv., av lat. maius, efter guden
Mains, med en kvinnlig motsvarighet,
fruktbarhetsgudinnan Maia, vars fest
firades den l maj; f. ö. av omstridd
härledning (kanske till maior, större;
se major). Den vid samma tid
infallande fornnordiska vårfesten har
inhemska anor. - lä. nsv. ofta med latinsk
form, Majus, Maji (även med prepos. z).
- Jfr följ. - Majstång, 1664:
maij-stenger plur., 1665: maijstångh (där
använt om midsommarstång); förr i
somliga trakter rest d. l maj; sedermera
överflyttat på midsommarstången.
2. maj, grönt löv, lövad gren, i
vetenskaplig litteratur, jfr sv. dial. mö/or
plur. (sg. *mäja; varifrån finska meiju)
= ä. da. mai, från mlty. plur. meije -
mhty. maye (ty. maia), fra. maie, ital.
majo; av månadsnamnet maj. -
Härtill vb. m aj a, smycka med löv, Linné
1751, jfr sv. dial. (även) meja, möja, fsv.
mceia = ä. da. maje, da. maie sig ud,
från mlty. meien - mhty.
Maja, kvinnon., redan i fsv., jfr Anund
Maiobonde, dvs. Majas man, 1352,
kortnamn till *Marja (= sv. dial. Marja,
t. ex. Vrml., Boh.-l., Hall., Ska.).
San-nol. gammal lånad växelform till Maria;
jfr fhty., got. Marja (jämte Maria), o.
ej, såsom vanl. antages, med inhemsk
accentflyttning. Bortfallet av r är
vanligt i barnspr., jfr Bojan till Ingeborg,
Eje till Erik, Kajsa till Karin osv.
Oblik kasus till Marja föreligger i
kvinnon. Marjo (t. ex. O. v. Dalin), liksom
d om var j o till -värja osv. - Ordet
betecknas i Dalins Arg. som ett ’pignamn’;
numera i anslutning till folkligare o.
arkaiserande strömningar på
personnamnens område med avgjord
’överklass’-prägel.
majestät, y. fsv. maieslät 1501, jfr:
hans konunglige maiestat 1493, från ty.:
mhty. majestat, -stat (ty. majestät) osv.,
av lat. maiestas (genit. -tätis), storhet,
även i tilltal till kejsaren, avledn. (med
avljud i suffixet) till maius, större (av
*maios), neutr. till major (se
major).
majolika, Tekn. tidskr. 1871, ytterst
från ital. majolica, efter ön Majorca,
som i Europa, är majolikans
ursprungliga hemland.
majonnäs, av fra. mayonnaise; enl.
en uppgift så kallad till minne av
Ma-hons erövring 1756 genom hertig de
Richelieu.
major, om svenska förh. från o. 1630,
från ty. major 1577, av likbetyd. span.
mayor, av lat. maior, större (av ie.
*magĭōz), till stammen i magnus, stor (se
Magnus), o. magis, mer (se magister),
urbesl. med mycken. Jfr Meier o.
mejeri.
majs, Rudbeck 1689: mais, förr även:
macis 1640, magis = ty. mais, fra. maïz,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
