Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - moatjé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mogna osv. F. ä. dunkelt trots flera
förklaringsförsök. Oklart är även d i
no. o. da. moden, jfr sv. dial. möda,
mogna; se Torp Etym. ordb. s. 430. -
Härtill inkoativet mogna, bli mogen,
jfr ä. nsv. mognas Bib. 1541, Serenius
= no. (jfr ovan), ävensom det väl
oberoende härav uppkomna kausativet fsv.
moghna, mona, göra mogen, även i nsv.,
t. ex. Kjellén NDA 3/i 1918. Det förra
är bildat som murkna: m ur k e n, det
senare som ö p p n a: ö p p e n. - Mognad
t. ex. Lind 1749.
moja sig, Hallman 1778, Weste 1807;
av Rietz fört till adj. mö j, lugn, god,
vacker, varom se mojna; däremot enl.
Björkman IF 30: 274 från barnspr.,
rnotsv. sv dial. mora, da. more (till
mod i betyd, ’sinne’ o. rö, jfr roa sig),
rned ett i barnspr. vanligt utbyte av r
mot j, jfr Boj an: Ingeborg, Eje: Erik,
Kajsa: Karin, sv. dial. moja, hustru,
gumma, till mor osv. Mot Rietz
förklaring talar verbets spridning i förh.
till adjektivets, ävensom den speciella
användning, i vilket det senare
uppträder. Möjl. kunde man också tänka
sig, att ordet är en dial.-form, som
motsvarar no. möda el. moa seg ds., vilket
kanske är identiskt med no. mo(d)a seg,
uppmuntra m. m., men rönt inverkan
från no. mö, varm; se Torp Etym. ordb.
s. 430.
Moje, mansn., se Maurits.
mojeng, värd., se under medel slutet.
mojna, Dalin 1853, till adj. moj, lugn,
vacker, om väder, 1698, 1883, 1909
m. m. = sydsv. dial., jfr mojväder
Västml., lån från Ity. moje, höll. mooi,
vacker, snarast med v. Wi)k Zfvergl.
Sprachf. 48: 156 av germ. *mauja~ till
ie. roten mu, tvätta, vartill f slav. myti
osv., alltså egentl.: ’tvättad, snygg,
vacker’, såsom lat. lautus, lotus, snygg, nätt,
till laväre, tvätta (se lavemang, l
ödde r, löga). Det sv. verbet kan vara en
ung inhemsk inkoativbildning av adj. el.
en ombildning av Hy. sik mojeny bli
vackert (om väder).
mokant. Hallman 1779 (där dock lagt
i munnen på en ung greve, som gärna
använder franska uttryck), av f ra.
mo-quant, part. p res. till se moquer de,
gäckas med, av ovisst ursprung. -
Ordet uppräknas av Knorring 1845 bland
de franska ord, som vid denna tid icke
längre hade så god klang bland tongi-
vande kretsar i huvudstaden.
mol, förstärkande i m öl s ti 11, m o l-
tiga osv., Columbus Ordesk.: mord, {
moohl, moohl-girig, moohl-gnjmm, i dial. j
med tjockt l = no. mor, möl. Av
omstritt ursprung. Stundom fört till isl.
mord, mängd, i t. ex. mord f j dr,
övermåttan stor rikedom (besl. med n isl.
mora, myllra el. vimla), jfr Noreen Sv.
etym. s. 53 (med annan, men oriktig
härledning av mord), Kock Sv. ljudh.
1: 413. Dock osannolikt, då ordet f. ö.
är okänt i de nord. spr. Knappast heller,
såsom också gissats, efter tyskt mönster;
jfr mord, mord, som förstärkande i
mordshunger, -kerl osv.; sannolikt i
stället en rent inhemsk motsvarighet till
dylika uttryck. Jfr följ. - Av
väsentligen annan härledning är uttr. mol
allena, m. ensam, J. Baner 1629: mor
alenna, Lind 1749: still-mor eller
still-mol allena (en av Linds många
norrländska dialektformer), jfr ä. nsv. moder
alléen R. Foss 1621 m. fl., sv. dial. även
mod, modest, moders, mo(r)sallena =
110. mode(r)-, mo(e)-, mön-, motlaaleine
m. m., ä. da. mo(s)alene; delvis med
anslutning till mol, efter t}7, mutter
allein, jämte mutterseelenallein
(övergiven av varje ’modersjäl’, varje
människa) o. mutterseligallein (egentl.: vars
moder avlidit), jfr muiternackt, naken
såsom kommen ur moderlivet, motsv. ä.
nsv. modher naknan Petrejus 1608.
mola, småvärka, arbeta, knoga, i dial.
även mora, Knorring 1843: ’teg och
molade . . med väfven’, Dalin 1853 (i
samma betyd.), i betyd, ’småvärka’ samt
i litteraturen (1880-t.), egentl, ett
dialektord med l av rd = no. mola, mörda,
arbeta hårt, jfr no. mol, mord n., stark
ansträngning, vilket enl. Torp Etym.
ordb. s. 433 bildats av det förstärkande
mol- (se föreg.), men även kunde
tänkas ha etymologisk beröring med sv. o.
no. dial. mora, arbeta smått (se morla).
molekyl, Berzelius 1811, av fra.
molécule, diminutivbildning till lat. mōlēs,
massa (se möda 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
