Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -mässig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Möre, Norra o. Södra, häradsnamn,
fsv. Möre; ej, såsom stundom antagits,
avljudsform till -märe i landamäre,
utan avledn. av sv. dial. mor,
skogbevuxet myrland - fhty. muor, moras,
osv.; se Mora, moras o. morkulla.
Kock Sv. ljudhist. 1: 275 n.
mörja, fsv. -myria (i eldmyria) -
no.-da., ä. da. mørje, av germ. *murjon,
till roten mer, krossa o. d., i de under
murken anförda orden. En
parallellbildning till roten mel (i mala osv.)
är mölja.
mörk, fsv. myrker = isl. myrkr (ack.
myrkvan), da. mørk, fsax. mirci, ags.
mierce, av germ. *merkwia-, till ie.
roten merg i litau. mirgéti, lysa svagt (som
dock ’möjl. kan utgå från en rot med
gh), med sidoformen merk i litau. mérkti,
sluta ögonen, blinka, fslav. mraku
(*mork-), mörker, jfr morgon o. ifråga
om betyd.-skiftningen under skymta.
- Mörker, sbst., fsv. myrker, jämte
myrk = isl. myrkr, av germ. *mirkwiz,
s-stam, liksom likbetyd, isl. røkkr av
*rikwiz (se Ragnarök). Jfr da. mørke,
isl. myrkvi m., substantiveringar av
mörk.
mörsare, t. ex. Spegel 1685, i ä. nsv.
även mortsare, mösare, mysare, y. fsv.
möser 1501 - da. mørser, lån från ty.:
jfr fsax., fhty. morsâri, mortel, ty.
mörser, mortel, sedan även om grovt
artilleri; till ty. dial. morsen, mürsen,
sönderstöta, mhty. zermürsen; se f. ö. under
murken. Den yngre betyd, beror på
inverkan från fra. mortier (se mortel);
sannol. är ordet i sin helhet en
ombildning av lat. mortarium i anslutning
till den inhemskt tyska stammen murs-.
Mörsil, socken i Jtl., fsv. Möresil, se
sel (lugnvatten).
mört, Leuciscus rutilus, sv. dial. (om
enstaka fiskar) även mörta t. ex. Smål.,
Ydre hd, fsv. myrt(er), uppvisat blott
som tillnamn (Xen. Lid. s. 97), jfr isl.
murtr, som tillnamn, no. murt, mört,
småfisk, no.-da. mort, mört, nisl. murti,
-a, liten forell; mlty. morte från nord.
spr. Enl. förf. Etymol. Bemerk. s. XI
o. Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s.
97 besl. med grek. smarís (genit. -ídos),
till ie. (s)mer, glänsa, i grek. marmairo,
glänser; jfr de likbetyd, braxen, id,
löja osv.; samt i samma riktning
senare Marstränder ZfcPh 1910 s. 373 f.
av ie. *mrkt-, to-particip till merg,
skimra o. d., i fir. mrecht, brokig, kymr.
brithyl, forell. I så fall ett urgammalt
fisknamn liksom id, lax. Annorlunda
dock Persson KZ 33: 268 n. l, som
ställer ordet till nisl. murtr, kort, lty. murt
f., något söndersmulat, mhty. murz, kort
avskuret stycke, stump; jfr samme förf.
Indog. Wortf. s. 214; alltså med samma
betyd.-utveckling som i de av Lidén
Upps.-stud. s. 91 o. förf. Språkv, sällsk.
i Ups. förh. 1891-94 s. 95 anförda
fisknamnen t. ex. bjälke, stamm, stävling,
väling (till isl. volr, käpp), namn på
Leuciscus grislagine, el. sv. (vard.)
abborrpinne. Då de flesta beteckningar
på åtm. mindre fiskar i regel icke hava
hög ålder, synes Perssons tolkning böra
föredragas.
mössa, B. Olai 1578: mysse, Bureus
Suml. o. 1600: myssorne, mössor plur.;
myssa f. ö. vanligt under 16- o. 1700-t.,
ännu hos Weste 1807 = no. møøss,
no.-da. møsse, ä. da. myls(e), (al)muts
(i da. i stället hue, se huva); från mlty.
mutze, musse = mhty. mutze, mütze
(ty. mütze), i mhty. även almutz,
ar(e)muz, från mlat. almutia (ar-), almulium,
ett slags till skuldrorna nedfallande
huvudbonad för präster, kormössa,
vilken betyd, är den ursprungliga i mlty.;
jfr span. almucio, fra. aumusse. Väl
egentl. ett arabiskt ord. Jfr Justi ZfdA
45: 420.
Mösseberg, fsv. Myrsubiærgh; f. ö.
obekant härledning; möjl. till germ.
stammen murs, sönderstöta, krossa, i
mörsare, alltså om vittrande bergarter.
möta = fsv. = isl. møta, da. møde,
got. gamôtjan, fsax. môtian, ags.
métan (eng. meet); avledn. av mot. Jfr
måste.
möte = fsv. = isl. møti, da. møde,
av urnord. *motia-; avledn. av mot;
kan dock även fattas som en
nybildning till möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
