Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nasse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koristiskt -dd- (besl. med grek. skötos,
mörker); så benämnd på grund av de
svarta bären (jfr artnamnet nigrum),
l da. översatt: natskygge. Etymologiskt
samma ord är ty. nachtschatten, -schade,
Gaprimulgus, motsv. det fsv. lånordet
natskcedha, da. natskade ds.; sv. dial.
nattskata, flädermus, kan vara identiskt
(jfr samma betyd, -utväxling under nät
t-blacka), men kan också tänkas
innehålla fågelnamnet skata, jfr nämligen
sv. dial. nattskjora, flädermus, till skjora,
skata; se följ. - N att s kär ra, Linné
1747; även (i yngre tid) nattskära,
t. ex. Strindberg; kan knappast skiljas
från sv. dial. nattskäddra, som är en
ombildning av det under n ätts k åtta
omtalade fsv. lånordet naiskcedha-,
-skärra dock sannol. anslutet till sv. dial.
skärra, prata, besl. ined fsv. skärra,
av ljudhärmande ursprung, jfr de
lik-betydande ä. nsv. (t. ex. Schroderus
1639), sv. dial. nattskräva till skräua,
ljuda sprucket, skrävla (se skrävla), o.
sv. dial. nattblarra, -skvarra; mindre
sannol. till isl. skjarr, skygg, el. det
därav bildade sv. dial. skärra, skrämma,
alltså med samma grundbetyd, som sv.
dial. nattskråpa, person som är ute o.
flackar om nätterna, egentl.: som rasslar
o. d. (se s k rapp a 2).
Natt och Dag, adligt familjen., si. av
1500-t. Dag och Natt, med syftning på
vapenskölden, vars övre fält är ljusare
(guld) än det nedre (blått).
nattvard, fsv. natvarper (-värper,
-orper, -vordher), aftonmåltid (såsom
ännu på 1700-t. o. i sv. dial.) = isl.
ndltuerdr, -nrdr, aftonmåltid, da. nadver,
altarets sakrament; jfr till
betyd.-över-gången ty. abendmahl o. fra. céne (av
lat. coena, måltid). Av natt i äldre
betyd, ’afton, kväll’ o. fsv. -värper,
måltid, med övergång av -ce- till a mellan
w o. r (jfr varda) av äldre *vcerper -
isl. verör, av germ. *werpu- el. *werdu-,
varom närmare det dock ej säkert besl.
värd, sbst. Den äldre betyd, kvarlever
i aftonvar d, dagvård (nu nästan blott
dial.), frukost, fsv. daghvarper (- da.
davré), o. k v ä 11 s v a r d; i fsv. funnos även
middaghs- o. morghonvarper. Jfr även
got. nahtmats, aftonmåltid (till mat).
natur = fsv. (jämte natura), da., ty.
osv., av lat. natura ds., egentl.: födelse,
till nätus, född (se nation). - lä.
nsv. ej sällan mask.; hos Sahlstedt 1773
o. följ. lexikografer blott fem. - I vissa
dial., t. ex. Fryksd. Vrml., i betyd,
’könsdrift’; liksom i fsv. stundom
’könsumgänge’ o. d.
Naumann, familjen., från ty. (etymol.
= Neumann, Ny m an); se N e an d er.
nav, jfr fsv. nava = isl. /ip/", da.
nav, mlty. näve, fhty. naba (ty. nabe),
ägs. nafu (eng. näve), av germ. *nabö-;
besl. med sanskr. näbhi- o. näbhua-,
fpreuss. nabis ds. o. navle; se f. ö. n a vi e.
Liksom beteckningarna för ’vagnsaxel’
(se axel), ’hjul’ (se hjul o. ratt) m. fl.
visa dessa överensstämmelser, att
indo-européerna känt vagnen. - Om fin.
napa är ett lånord från germ. spr.,
anses ovisst.
navare - fsv.: borr, ombildning av
äldre nävar = isl. nafarr, da. näver,
av urnord. *naba-gaiita-, med bortfall
av j o. övergång av ai till ä i svagare
betonad stavelse, motsv. det urgamla
finska lånordet napakaira = fsax.
navu-gér, nevegér, never, fhty. nabagér (ty.
dial. naber, näber), ägs. nafugär (eng.
anger, med n uppfattat som obest, art.,
jfr adder ^ ty. nätter, huggorm); av germ.
*naba-gaiza- (el. *nabö-), till
*nabö-(= nav) o. *gaiza-, spjut - isl. geirr
osv. (se närmare under gissel samt
f. ö. garfågel, Gerhard); alltså egentl.:
borr för hjulnavar.
naverlönn, Acer campestre, jfr 1752:
Skånska Nafwern, jfr skånska, ä. da.
näver, da. naur; i ty. dial. weissneber o.
weissebern; enl. Falk-Torp s. 757 sannol.
från ä. Ity., där i många ord ett
oorganiskt n uppträder i början av ord; i så
fall trol. urbesl. med lat. opulns ds.;
med samma suffixväxling som i isl.
mppurr, lönn, o. ägs. mapultréo.
navigera = fra. naviguer, av lat.
nav ig are, föra ett skepp, segla, till
nä-vis, skepp (se no o. under ho 2), o.
agere, föra m. m. (se agera o. åka).
- Härtill bl. a. nautisk, ytterst efter
grek. navtikös, hörande till skeppsfart,
till navs, skepp.
navle, fsv. na f le (navil) = isl. nafli,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
