Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
God. Ups. G 20, nikkan, nick = no.
nikka, da. nikke, från ml ty. nicken, röra
sig upp o. ned, blinka = fhty. nicchen,
böja (sig), nicka (ty. nicken);
intensivbildning till niga, egentl.: böja sig,
liksom bocka till buga; jfr med avs.
på bildningen f. ö. guppa, vippa osv.
nickel, så benämnd av metallens
upptäckare den svenske mineralogen
Cronstedt 1751, efter ty. kupfernickel,
nicco-lumsulphuratum, som visade sig innehålla
stora mängder av den nyupptäckta
nickeln. Det ty. ordet innehåller egentl,
en benämning på tomten, nickel, vilken
bergsmännen gåvo skulden till att de av
denna metall förgäves sökte få någon
koppar; alltså samma slags ursprung
som kobolt, tillsammans med vilket
kopparnickeln ofta uppträder.
niding, fsv. nlpinger, -ung-, niding,
nedrig bov; gnida re - isl. nidingr, ärelös
person o. d. (matniöingr, som är
matsnål), da. niding ds. som i sv., i ä. da.:
girigbuk; avledn. av ett ord = isl. nio
n., hån (= no., sv. dial. Norrl.), got.
neip, avund, fsax. nith, hat, avund, mlty.
nit (se nit 1), fhty. nid ds. (ty. neid),
ägs. nid, fiendskap, strid, av germ. *nipa-,
av dunkelt ursprung, enl. somliga:
gnidning. En parallellrot synes annars
föreligga i got. naitjan, skymfa, grek.
öneidos, skymf, tadel, sanskr. nidä, hån,
smälek, osv. Jfr följ. o. nidvisa.
nidsk, snål, girig, fsv. nidsker = da.
nidsk, avundsjuk, ä. även: girig; i sv.
inhemskt, att döma av betyd. o. ordets
spridning i dial., i y. da. påverkat av
Ity. nidesch, avundsjuk, hatfull, varav
även ä. nsv. nidisk ds. 1541 osv. = ty.
neidisch. Se f. ö. föreg.
nidvisa, Weste 1807, om isl. förh.
redan Reenhjelm 1691 i övers. = da.
nid-vise, från isl. niövisa, till nid n., hån
(varigenom ngn betecknas som vars mans
nidingr); se f. ö. niding.
[niéce, se <sp>nevö</p>.]
niga, fsv. mgha, böja el. buga sig,
i sht som tecken till vördnad, sålunda
även om män såsom ännu t. ex. Bib.
1541, Messenius m. fl. = isl. hniga, ä.
da. nige, fsax. hnigan, fhty. (h)nigan
(ty. neigen), ägs. hnigan, av germ. st.
vb. *hnigwan, av somliga sammanställt
med lat. coniveo, böjer sig samman,
sluter sig, i sht om ögonen (i så fall av
*concnl(g)uere). - Da. neie utgår från
kausativet germ. *hnaigwian, komma att
böja sig = isl. hneigja, böja (sig), ä.
nsv. nega sig, buga sig, ä. da. nege, fsax.
hnégian, fhty., ty. neigen, ägs. hncégan,
böja, got. hnaiwjan, jfr got. hnaiws,
ödmjuk o. d. - Jfr benägen o. nicka.
nihilist, t. ex. Strindberg 1880 - ty.,
till lat. nihil, intet.
Nikander (Nicander), familjen., efter
grek. Nicandros (till niké, seger); se
under N e a n d e r.
nikotin = ty., av fra. nicoline, efter
fransmannen Nicot, vilken som
sändebud i Lissabon år 1560 sände
tobaksplantan från Portugal till Frankrike.
nikt, 1697: nicht, från ty. nicht =
höll. niet; väl av grek. onykhitis (Plinius:
onychitis), ett slags zinkmalm, egentl.:
lik onyx. Genom missuppfattning av
ordet såsom identiskt med nicht, icke,
redan på 1500-t. i Tyskland benämnt
nihili.
Nils, mansn., av fsv. Nilis, Nighels
m. m., av äldre Niklis, Niklas, av (grek.-)
lat. Nikolaus, till grek. nike, seger, o.
läös, folk, alltså med samma betyd, som
Nikodemus, till demos, folk. Jfr Klas.
- Hypokoristisk biform: Nisse = y.
fsv., t. ex. God. Ups. G 20 s. 456: ’iösse
percussit nissa . . mz flata handene’; se
f. ö. nisse.
nimbus, av lat. nimbus, helgongloria,
tidigare: moln, dimma, störtregn, av ie.
*nembhos, besl. med iran. namb, dagg,
dimma; med samma ljudutveckling som
t. ex. lat. imber, regnskur, av *ember,
*mbh-, till sanskr. abhra-, moln, el. lat.
limbus, list, bräm, av *lembos, till sanskr.
lambate, hänger ned.
nimme, sv. dial. o. ä. nsv.,
fattningsgåva, egentl.: förmågan att mottaga, till
fsv. nima, taga = isl. nema, got. niman,
ty. nehmen osv.; se f. ö. under
avnämare, anamma, angenäm,
förnimma, n ummen.
nimrod (skämts.), framstående el.
ivrig jägare, efter l Mos. 10: 8-9:
’Nimrod . . var en väldig jägare för
Her-ranom’.
Ninive i svordomen ’gå el. dra åt (el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
