Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - papper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parti, jfr ä. ty. partet nehmen o. fra.
prendre parti. - Partigängare, O. v/
Dalin, jämte da. pariigcenger från ty.
parteigånger; se f. ö. -gångare o.
rör-gänga re. I äldre tid \ar\l.partigangare
1687 osv,, allmänt under 1700-t. -
Partisk, O. Petri Kr., Schroderus Lex.
1637: partijsk (av parti-isk), med uttalet
partisk ännu hos Weste 1807 (jfr sv.
dial. opartisk) = da. partisk, från ml ty.
pariiesch = motsv. ty. parteiisch, egentl.:
hörande till ett parti.
particip = ty. parti-ip osv., av lat.
participium, till particeps (genit. -cipis)
deltagande, av pars, del, o. capere, taga.
partikel, 1578: partieliters genit. plur.,
1615; i grammat, anv. 1730 = ty. osv.,
av lat. particula, dimin. av pars, del;
alltså: liten del; jfr persedel samt
med avs. på bildningen artikel.
partitur, mus., Dagl. Alleh. 1793 =
ty., av mlat. partitura, fördelning,
delning, till partiri, dela.
partu el. partout, Kexél 1776, från
ty. partoiit i samma betyd,
’ovillkorligen’, av fra. partoiit, allestädes,
överallt, av par, för, över, o. tout, allt. Den
sv. o. tv. användningen av ordet saknar,
som det synes, motsvarighet i fra.
parvel, Jolin 1849 (ej hos Dalin 1853),
ombildning av lat. parvulus, liten, litet
barn, dimin. till parvus, liten; efter
mönstret av sådana ord som bängel,
lymmel osv.
parveny, 1796: en så kallad Parvenu
(om uti. förh.), Geijer 1829 = ty.
par-venii, av fra. parvenu, egentl, part. pf.
av parvenir, bl. a.: komina sig upp, av
lat. pervenire, komma fram till,
uppkomma.
pascha, av turk. -; av pers.
päd(i)-sah, överkonung, sammans, med pers.
säh, konung (schah), se schack.
paschas(a), se passage under passera.
[pask, sv. dial., smuts, orenlighet, se
pjask 2.]
paskill, 1617, Lex. Linc. 1640
(pass-qwill) = ty. pasqnill 1500-t., av ital.
pasqnillo ds., till Pasqino, namn på en
bildstod i Rom, på vilken smädeskrifter
brukade anbringas.
pasma el. pasman, längdmått för
spunnet garn, Schroderus o. 1638
(pasma) = no. basm(a), pasn m. m.; samma
ord som fin. pa(a)sma, estn. pasm(an);
f. ö. outrett, om urspr, finskt, slaviskt
el. möjl. germanskt; se litteraturen hos
Saxen Sv. 1m. XI. 3: 186 f., Setälä FUF
13: 423.
1. pass, trång väg, t. ex. Schroderus
1635 (plur. pass o. passer), i ä. nsv. även
om smala vattendrag, t. ex. 1640 = da.
pas, från mlty. pas, ty. pass, av fra.
pas ds., av mlat. passus ds., i lat.: steg,
vilken betyd, även uppträder i ä. nsv.
1626 (närmast: gång), 1645 (passgång)
o. i ä. da.; av ie. *pad-lu-, till pandere,
utbreda; se passera. Samma ord som
pass 3, jfr även följ. Med avs. på
betyd.-utvecklingen jfr allé, aveny (som
förr även kunde betyda ’pass’), gång.
- Hit hör: passgång - da. pasgang,
från ty. passgang.
2. pass, respass, Hund 1605 = da.
pas, från ty. pass, av ital. passo, av
lat. passus (= föreg.) el. förkortat av
ital. passaporto, till mlat. passare,
passera, o. lat. portus, hamn (alltså:
till-låtelse att passera hamnen), varav fra.
passeport, ty. passport, mlty. pasport,
varifrån fsv. pasport, ä. nsv. passbord
G. I:s reg., P. Svart Kr. m. fl.
3. pass, i så, till, vid pass, ä. nsv.
även: på pass, vid pass, 1609, fsv. til,
vidher pas, jfr vara illa til pas, vara
opasslig, motsv. da. til pas, passande o.
frisk, da. ved det pas, vid pass, ungefär,
ä. da. paa det pas ds.; från mlty. pas,
rätt mått el. tid, töpas(se), till pass, tö
passé sin, må bra, motsv. ty. zu pass(e)
sein ds., zu passé kommen, komma till
pass, mhty. pas, rätt mått; från fra.
pas, steg (som längdmått), av lat.
passus, steg, alltså samma ord som pass 1.
Jfr opasslig. - Avledning: passa 2.
4. pass, i spel, i säga pass osv.–
da. pas; nordisk bildning av vb. passa
3. - Förr även som namn på ett spel,
t. ex. S. Ödmann Hågk.: ’spelade sitt
Pass eller sitt Lauter’, 1849: ’polskt
pass’.
1. passa (även med på), giva akt på
(Bib. 1541), i ä. nsv. även med
bibe-tyd.: bry sig om, i t. ex. folkvisans:
’Guld och gröna skogar, dem passar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
